Drygt 90 procent av de 225 kommuner som ingår i SMHI:s studie ser ett behov av att rusta för ett förändrat klimat och många gör redan flera åtgärder. Men det är bara en mindre andel som systematiskt följer upp arbetet, det visar den nya rapporten Så rustar kommunerna för ett förändrat klimat från SMHI. 

– Vi kan bland annat konstatera att de kommuner som redan påverkats av extrema väderhändelser och klimatrisker, till exempel översvämningar, oftast är de mest aktiva och de som kommit längst, säger Åsa Sjöström, verksamhetsledare Nationellt kunskapscentrum vid SMHI i ett pressmeddelande. 

Få åtgärder kring livsmedelsproduktion

Många kommuner arbetar med riskbedömning när det gäller till exempel översvämmningar, jordskred och vattenförsörjning. Däremot är det relativt få som har vidtagit åtgärder när det gäller klimatförändringarnas möjliga påverkan på livsmedelsproduktion och handel.

I rapporten säger också ett antal kommuner att de upplever bristande stöd – dels i den egna organisationen, men också att de inte får tillräcklig offentlig finansiering. Storstäderna lyfter fram att det är en otydlig ansvarsfördelning och där ser man också en bristande kunskap eller otillräckligt agerande från fastighetsägarna. 

Skillnad mellan norr och söder

– Det är viktigt att understryka att kommunerna har olika förutsättningar och olika problemställningar för att arbeta med klimatanpassning. Analysen pekar till exempel tydligt på att bilden varierar mellan norr och söder, landsbygd och stad, säger Åsa Sjöström.

Målet med analysen är bland annat att underlätta för erfarenhetsutbyte och samarbete mellan kommunerna.

– På längre sikt är förhoppningen att analysen ska göras löpande årsvis. På så sätt går det att följa upp hur kommunernas arbete bidrar till att Sverige kan hantera effekterna av klimatförändringarna, säger Therése Sjöberg, utredare vid Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI.