Drygt 90 procent av de 225 kommuner som ingår i SMHI:s studie ser ett behov av att rusta för ett förändrat klimat och många gör redan flera åtgärder. Men det är bara en mindre andel som systematiskt följer upp arbetet, det visar den nya rapporten Så rustar kommunerna för ett förändrat klimat från SMHI. 

– Vi kan bland annat konstatera att de kommuner som redan påverkats av extrema väderhändelser och klimatrisker, till exempel översvämningar, oftast är de mest aktiva och de som kommit längst, säger Åsa Sjöström, verksamhetsledare Nationellt kunskapscentrum vid SMHI i ett pressmeddelande. 

Få åtgärder kring livsmedelsproduktion

Många kommuner arbetar med riskbedömning när det gäller till exempel översvämmningar, jordskred och vattenförsörjning. Däremot är det relativt få som har vidtagit åtgärder när det gäller klimatförändringarnas möjliga påverkan på livsmedelsproduktion och handel.

I rapporten säger också ett antal kommuner att de upplever bristande stöd – dels i den egna organisationen, men också att de inte får tillräcklig offentlig finansiering. Storstäderna lyfter fram att det är en otydlig ansvarsfördelning och där ser man också en bristande kunskap eller otillräckligt agerande från fastighetsägarna. 

Skillnad mellan norr och söder

– Det är viktigt att understryka att kommunerna har olika förutsättningar och olika problemställningar för att arbeta med klimatanpassning. Analysen pekar till exempel tydligt på att bilden varierar mellan norr och söder, landsbygd och stad, säger Åsa Sjöström.

Målet med analysen är bland annat att underlätta för erfarenhetsutbyte och samarbete mellan kommunerna.

– På längre sikt är förhoppningen att analysen ska göras löpande årsvis. På så sätt går det att följa upp hur kommunernas arbete bidrar till att Sverige kan hantera effekterna av klimatförändringarna, säger Therése Sjöberg, utredare vid Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.