Radar

Klimatförändringar och biologisk mångfald hänger ihop

Avverkad energiskog ger fossilfritt bränsle – men en närmiljö som inte gynnar biologisk mångfald.

Missriktade åtgärder för att hejda den globala uppvärmningen riskerar att gå ut över känsliga livsmiljöer för djur och växter – och vice versa. Det varnar SMHI och Naturvårdsverket för i en ny rapport.

– Det gäller att inse detta, så att man kan ta ett samlat grepp och fatta genomtänkta beslut, säger Henrik Smith, professor i zooekologi.

Syftet med rapporten Klimatförändringar och biologisk mångfald är att översätta de globala slutsatserna från FN:s klimatpanel IPCC och panelen för biologisk mångfald, IPBES, till lokala svenska förhållanden.

– Det handlar till stor del om att klara av att betrakta de här frågorna samtidigt. Det finns motsättningar, där hanteringen av den ena frågan påverkar möjligheten att kunna hantera den andra, säger Henrik Smith, professor i zooekologi vid Lunds universitet och medförfattare till den nya rapport som Naturvårdsverket och SMHI nu presenterar.

– Det mest kontroversiella är avvägningen mellan att öka uttaget från skogen för att till exempel producera biobränslen eller ersätta klimatpåverkande material, samtidigt som man måste bevara den biologiska mångfalden.

Markanvändningen

För Sveriges del gäller det framför allt åtgärder inom skogsbruk, jordbruk och annan markanvändning. Globalt står dessa sektorer för ungefär 23 procent av människans totala utsläpp av växthusgaser, enligt IPCC.

– Vi har sett en kraftig nedgång av den biologiska mångfalden inom jordbruket. Det gäller egentligen all svensk markanvändning, säger Henrik Smith.

Men det finns sätt att bruka marken som minskar klimatutsläppen och samtidigt främjar den biologiska mångfalden, påpekar Markku Rummukainen, klimatrådgivare vid SMHI:

– Det finns framtagna metoder, men de kräver lite nytänk. Till exempel kan man med plöjningsfritt jordbruk öka markens kolinlagring och skapa goda förutsättningar för mikroorganismer, samtidigt som man minskar behovet av gödsel och ökar produktiviteten, säger Markku Rummukainen.

Stora möjligheter

I rapporten pekar forskarna ut flera liknande exempel på vad de kallar goda synergieffekter; där åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser också främjar den biologiska mångfalden. Ett viktigt område som lyfts fram är att återskapa våtmarker. Det är en metod som minskar utsläppen av växthusgaser och gynnar mängder av arter som lever i, på och strax ovanför vattenytan.

– Historiskt har vi sett en stor förlust av våtmarker i Sverige. Så här finns stora möjligheter, som betyder enormt mycket för den biologiska mångfalden och samtidigt är en verksam klimatåtgärd, säger Henrik Smith.

Ekosystembaserade lösningar

Men hur man än vänder och vrider på det går vissa klimatförändringar inte att undvika, påpekar Henrik Smith. De är redan här, och det gäller att anpassa samhället efter dem för att mildra konsekvenserna. Även då gäller det att undvika åtgärder som krockar med varandra.

Ett exempel är konstruktionen av hårda vallar för att skydda områden som hotas av översvämning när havet stiger. Det kan få negativa effekter för känsliga strandmiljöer. En alternativ metod kan enligt den nya rapporten vara att återplantera ålgräsängar, som bromsar havets rörelser nära land, utgör barnkammare för fiskar och samtidigt binder extra kol.

– Det finns mängder av sådana här ekosystembaserade lösningar som vi måste lära oss att utnyttja på rätt sätt och på rätt plats, säger Henrik Smith.

– Men samtidigt måste vi nog inse att det inte räcker med naturvårdsinsatser. Både IPCC och IPBES skriver i sina rapporter att det krävs genomgripande samhällsförändringar. Vi måste samtidigt ställa om till hållbar produktion och konsumtion om vi menar allvar med att nå de här målen, tillägger han.

Globala mål i svensk tappning

Rapporten ”Klimatförändringar och biologisk mångfald” är ett samarbete mellan SMHI och Naturvårdsverket och har sammanställts av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och Lunds universitet.

Syftet är att ge en överblick av hur klimatförändringar samverkar med biologisk mångfald i Sverige. Forskarna har utgått från de omfattande globala rapporterna från FN:s klimatpanel IPCC och panelen för biologisk mångfald IPBES och översatt slutsatserna till svenska förhållanden.

En viktig slutsats är att klimatförändringar och biologisk mångfald är tätt ihopflätade. Klimatförändringar påverkar den biologiska mångfalden, och en rik biologisk mångfald hjälper till att motverka effekten av klimatförändringar.

I vissa fall kan åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser få negativa konsekvenser för livsmiljöer och biologisk mångfald. Därför, menar rapportförfattarna, är det viktigt att vara medveten om sådana målkonflikter och sträva efter åtgärder som i stället ger synergieffekter.

Källa: Rapporten ”Klimatförändringar och biologisk mångfald”, Klimatologi nr 56, 2020

Radar

S självkritiska till misslyckad integrationspolitik

Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson Lawen Redar är djupt självkritisk till partiets integrationspolitik.

Socialdemokraterna har under decennier misslyckats med sin invandringspolitik, visar en intern rapport som Aftonbladet tagit del av.
”Jag tycker att vi ska vara djupt självkritiska”, säger rapportens författare Lawen Redar (S), till tidningen.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

Radar

Så synar du gröna bluffar

Håll utkik efter godkända miljömärkningar för att undvika att falla för ”greenwashing” när du handlar, råder Sveriges Konsumenter.

Grönt, hållbart eller klimatneutralt? Falska miljöpåståenden i reklam är svåra för konsumenterna att avslöja, enligt en ny undersökning. Men det finns enkla knep för att undvika att gå i fällan.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.

Om undersökningen

• 16 länder ingick i undersökningen. Sammanlagt svarade 16 323 personer mellan 18 och 74 år på enkäten under maj och juni 2023. 1 018 av dem var från Sverige.
• 43 procent av de svarande säger sig ha sett exempel på greenwashing de senaste 12 månaderna.
• Okunskapen är samtidigt stor – en av tre säger sig förstå klimatpåståenden som låga koldioxidutsläpp, lågt klimatavtryck och koldioxidkompenserat.
• Ett exempel på felaktig uppfattning är att 17 procent tror att en vara som är klimatneutral har producerats utan klimatutsläpp.
Källa: Sveriges Konsumenter