Tanken med framtidsveckan är att välkomna alla att medverka och sprida positiva exempel; till exempel genom att visa sin odling, sin skog, sina solceller hemma, eller ordna en lokal skördemarknad. Ett varierat program med mötesplatser för lokal hållbar utveckling väntar besökarna.

Arrangemangen äger rum på gårdar, i butiker, i naturen, skolan, föreningslokaler eller på torget. Förutom klimatsmarta tips och nätverkande kan man under vecka 40, Miljövänliga veckan, även lära sig mer om ägodelande i praktiken: Hur man sköter om sina prylar, eller lagar det som är trasigt.

Maria Westerholm som är årets projektledare inom ROS-nätverket, Regional Omställning i Samverkan, tipsar om en aktivitet i samma anda i Wadköping, i centrala Örebro:

– I teaterladan kommer det att finnas både traditionell loppis, kläd- och bokbyte och möjlighet att återbruka, till exempel få hjälp att sy ett kaffefilter av tyg. Det blir också en prylbytardag i Föreningarnas Hus i Örebro.

Möjlighet till större deltagande

I Framtidsveckans infofolder står att läsa att en förändring av vanor och beteenden kräver förändringar på alla områden; hur vi producerar mat och energi, hur vi reser och hur vi bor och bygger. Handlingsalternativet skapar vi tillsammans, menar man.

Tack vare att Örebro län i år erbjuder aktiviteter under en längre period, ges möjlighet till större deltagande och fler personliga möten, berättar Ankie Rauséus, som är Naturskyddsföreningens representant inom ROS-nätverket.

– Mer tid gör att människor hinner besöka fler platser. Den som vill medverka med en aktivitet kan anmäla sitt intresse när som helst under vägens gång, det finns ingen deadline.

Framtidsveckan smygstartade redan 19-20 september med den nationella omställningskonferensen som i år anordnades digitalt av Omställningsnätverket och Studiefrämjandet Göteborg Sjuhärad. Konferensen hade temat ”Små handlingars storhetstid”.

Under söndagen anordnade ROS en fysisk regional träff i Örebro där man kopplade upp sig mot den nationella konferensen. På konferensen talade man om vikten av att samverka med andra och det gör man i Örebro län, menar Ankie.

– Trots pandemin rullar det på här. Tack vare att vi är många olika organisationer inom ROS-nätverket har vi ganska bra koll på vad som händer, både på det lokala planet, regionalt och nationellt. Tillsammans enas vi om vad nätverket ska fokusera på och hur vi kan stärka och synliggöra de lokala grupperna.

Ökat intresse för omställning

Två konkreta sätt de gör det på, menar hon, är nyhetsbrevet Framtidsstafetten och länets Framtidsveckor.

– Vi planerar även för en framtidsfest i höst, där vi kan umgås och fira alla lokala omställningsinsatser som sker i länet.

Att intresset för omställning ökar bland allmänheten är tydligt. Under det dryga decennium Framtidsveckan har verkat – den första ägde rum 2009 i Söderhamn – har verksamheten expanderat och spridits till många delar av Sverige. Idag engagerar den kommuner, organisationer, studieförbund, politiska partier och företag till ideella föreningar och enskilda personer.

Från och med lördag finns alltså möjligheten att besöka en öppen gård, gå på höstmarknad, delta i gröna promenader eller att följa med Ankie Rauséus på en naturguidning. Hur många som kommer att delta i Framtidsveckan i år i Örebro län vet Ankie inte, men hon menar att det inte är antalet som är viktigt utan de personliga mötena:

– Utan länets första framtidsveckor 2011 och 2012 skulle nog inte ROS funnits, och kanske inte heller det engagemang som idag finns kring att skapa lokal omställning tillsammans med andra. Därför fokuserar vi inte så mycket på antalet personer utan på att de som kommer är de rätta.

Visste du att sjukskrivna kan få kulturaktiviteter på remiss från vården? Så kallad kulturunderstödd rehabilitering eller Kultur på recept kan användas för att behandla personer med psykisk ohälsa som stressproblematik, ångest, depression eller vid långvarig smärta.

I en studie där 400 personer deltog erbjöds hälften Kultur på recept och hälften fungerade som kontrollgrupp. Deltagarna i kulturgruppen fick träffas under tio veckor vid två tillfällen i veckan i grupper om 6–9 personer, för att göra någon form av kulturaktivitet tillsammans. Det rörde sig till exempel om att sjunga, spela teater eller testa olika hantverk som måleri. 

– Kulturaktiviteterna bidrar till att deltagarna utmanar sig själva, att bara ses för en ”fika” räcker inte för att få till stånd en förändring. Träffarna är lustfyllda och det sociala sammanhanget behövs för att våga gå utanför sin trygghetszon, vilket i sin tur bidrar till deras utveckling, säger Paula Bergman, doktorand på Hälsohögskolan vid Jönköpings universitet.

En av deltagarna berättar om att testa att dreja, i en intervju på Jönköpings universitets hemsida.

– Jag tänkte bara ”hur ska det här gå, det här kommer inte jag och klara”, men sen när jag väl var där första gången vill jag bara tillbaka. Jag vill göra det igen, det var skitkul. […] Man känner att man klarar av någonting, det är ju jättebra för självkänslan liksom.

Störst effekt hos deprimerade

Efter sex och tolv månaders behandling hade den psykiska ohälsan minskat hos deltagarna i kulturaktiviteter jämfört med kontrollgruppen. Stört effekt syntes hos personer med depression.

– Studien visar att det ger resultat, det betyder mycket för de här personerna att få vara med i ett sammanhang. Det är därför viktigt att fler får möjlighet att delta i kultur på recept som ett alternativ eller komplement till sin konventionella sjukvård, säger Paula Bergman.

Aktiviteterna kräver inte prestation, och är frivilliga. Behandlingen fungerar även arbetsförberedande i bemärkelsen att deltagarna behöver passa tider, träffa nya människor och besöka nya platser.

Sex regioner ingick i studien: Region Jönköpings Län, Region Östergötland, Region Kalmar Län, Region Uppsala, Region Blekinge samt delar av Västra Götalandsregion.

Motivation och självkänsla stärks

Parallellt testar och utvärderar Region Skåne metoden i ett forskningsprojekt som pågår fram till sommaren 2024. Några exempel på kulturaktiviteter som erbjuds patienterna är stadsvandringar, gemensam högläsning och konserter på Malmö Opera.

Resultaten är hittills goda, menar Anita Jensen, kultur -och hälsostrateg vid Kompetenscentrum primärvård som leder forskningsprojektet inom Region Skåne.

– Vi kan genom vår forskning se att motivation och välbefinnande samt den positiva självkänslan stärks hos deltagarna liksom sociala relationer och samhörighet till samhället, säger hon i en intervju på den nationella kunskapsplattformen Mötesplats social innovation.

Kultur på recept är ett bra komplement till medicinsk behandling av psykisk ohälsa, menar Sofia Carlin, leg. psykolog och specialist i klinisk psykologi, som också deltar i Region Skånes projekt.

– En fara är att vården behandlar onödigt många medicinskt och därmed gör normala känslor och reaktioner sjukliga i onödan. Vården behöver fler verktyg och här är Kultur på recept ett bra komplement, säger hon och fortsätter.

– Det man bland annat behöver göra för patienter med psykisk ohälsa, vilket Kultur på recept gör, är att hjälpa patienterna hitta nya beteenden och rutiner. Dessa rutiner och aktiviteter behöver vara kravlösa, sociala och meningsfulla, säger Sofia Carlin.

En fördel är att verktyget Kultur på recept tar patienterna ut från vårdcentralen, menar Yvonne Lindberg, Leg kurator och rehabkoordinator.

– För vissa patienter var vi annars de enda som såg dem. Vi ser att Kultur på recept-deltagarna fått nya kontakter och intressen. Att de har hittat tillbaka till lust och glädje. Deras behov av vårdkontakt har minskat. Det blev ett steg vidare där patienterna hamnar i ett nytt sammanhang och bryter sin sociala isolering, säger hon.

Såg du på TV4-nyheterna måndagen den 4 december? I så fall kunde du se kycklingar som slungades omkring på rullband i en gigantisk maskin och klämdes till döds. Skadade och sjuka kycklingar lämnades i backar där de åt på varandra. Det var Djurrättsalliansen som hade filmat med dold kamera inne på en av Kronfågels kläckerianläggningar. Om du är som de flesta så mådde du illa av att se bilderna. Kanske du till och med bytte kanal för att du inte ville se det? Reaktionerna visar att vi bryr oss om djur och lidandet de utsätts för. 

Kronfågels VD Fredrik Strømmen säger om bilderna: ”Så det jag ser här är någonting som absolut inte följer våra rutiner.” Det är som det alltid brukar låta när djuren plågas i Sveriges djurfabriker. Det är enskilda undantag som ska åtgärdas snabbt — vill de få oss att tro. ”Jag och alla våra medarbetare har ju djurvälfärd som första prioritet och högsta mål” säger också Kronfågels VD. Är det någon som fortfarande tror på detta? Jag tror att många av oss konsumenter VILL så gärna tro det eftersom vi inte gärna ändrar våra vanor. Därför är vi extra lättlurade när det gäller påståenden som dessa. 

Men är det inte dags att vi slutar med vårt kollektiva självbedrägeri och istället är ärliga mot oss själva? Det går inte att undgå våld och lidande i djurindustrin, oavsett hur många kontroller som utförs. När vi betraktar kännande varelser som en produkt (dessutom billig) som ska framställas i snabb takt för högsta profit så leder det med säkerhet till stort lidande. Vi har alla en moralisk plikt att granska hur djuren behandlas i djurindustrin eftersom det är vi som stödjer den med våra inköp.

Sanningen är endast några googlingar borta. När du har sett hur djuren har det så fråga dig: stämmer detta överens med dina värderingar? Om inte så är det dags att öppna dörren för en ny kulinarisk värld – alla fantastiska smaker och former från växtriket! Mycket av det känner du redan igen, men du kan få en chans att testa nya växtbaserade produkter och recept som inte har en stark bismak av lidande och död.