Rekoring tvingas tacka nej till lokala producenter

På bara tre år har rekoringarna etablerat sig som försäljningskanaler av lokalproducerad mat i Sverige. Totalt finns 207 stycken, varav 45 startats under det senaste halvåret.

– På knappt en vecka i mars satte pandemin stopp för lokala marknader, restauranger och hotell. Många producenter och bönder tvingades då leta efter nya försäljningskanaler och flera valde att gå med i befintliga ringar eller starta nya, säger Håkan Eriksson på Hushållningssällskapet, som på Jordbruksverkets uppdrag arbetar för att främja rekoringarnas utveckling.

För Rekoringen i Uppsala blev effekterna av corona också påtagliga. De har nyligen beslutat att införa ett maxtak på 38 producenter, eftersom de inte får plats med fler producenter på parkeringsplatsen där konsumenterna hämtar sina varor.

– Den är för liten för att vi ska kunna ta emot fler producenter samtidigt som vi måste coronaanpassa och hålla tillräckligt avstånd till varandra, säger Kajsa Widén, en av initiativtagarna när rekoringen startade för tre år sedan.

Behövs fler rekoringar i Uppsala

Hon tycker att det känns trist att säga nej till producenter som vill sälja, men menar att de redan bytt utlämningsställe en gång.

– Det behövs fler rekoringar i Uppsalatrakten, idag är vi den enda.

Kajsa Widén berättar att producenterna sålde för uppskattningsvis cirka 200 000 kronor under den senaste utlämningen nu i september. Det kan jämföras med den första utlämningen i september 2017, då en handfull producenter sålde för sammanlagt några tusenlappar.

Sedan dess deltar 38 producenter och Reko-ringen har nu 13 000 medlemmar på sin Facebooksida. Antalet medlemmar gör Uppsalas rekoring till en av de fem största i Sverige (se faktaruta).

Enligt Hushållningssällskapet har en rekoring i snitt 3 300 medlemmar. Däremot saknas uppgifter på genomsnittsförsäljningen vid en utlämning, även om det finns räkneexempel baserade på enskilda nedslag hos olika ringar.

Till exempel räknade Hushållningssällskapet för två år sen på omsättningen hos en av landets rekoringar. Den sålde då för 100 000 kronor på en utlämning och höll 25 utlämningar per år vilket gjorde att årsomsättningen beräknades till två och en halv miljon kronor. När den omsättningen sedan multipliceras med alla rekoringar summeras den årliga omsättningen till 500 miljoner kronor.

"Gör det till en vana"

– Jag vill verkligen understryka att det här enbart är ett räkneexempel utifrån en specifik rekoring. Det går alltså att hamna vansinnigt fel i uträkningarna. Samtidigt ger exemplet trots allt en antydan om vad Sveriges rekoringar omsätter, säger Håkan Eriksson.

Är det viktigt att sammanställa försäljningsstatistik från rekoringarna för att främja deras utveckling?

– Det är inget som vi åtagit oss att göra i vårt uppdrag från Jordbruksverket. Däremot kommer vi att göra en framtidsspaning, säger Håkan Eriksson och föregriper den en aning när han berättar om rekoringarnas största utmaning: att få konsumenter att göra det till en vana att handla på rekoringen vid varje utlämning.

– Det går inte att hävda att alla 700 000 rekoringsmedlemmar som finns på Facebook idag alltid handlar på sin lokala rekoring, men det är dit vi måste sikta.

Trots framgångarna menar Kajsa Widén i Uppsala att den främsta utmaningen är att fortsätta nå ut till fler.

– Det är verkligen inte alla som vet att vi finns. Särskilt inte i den yngre generationen som inte ens har Facebook.