Radar

Akutplan för klimatet lämnas över till riksdagen

Jonas Bane, ordförande i Föreningen Klimatriksdagen.

På fredagen lämnar Klimatriksdagens utskott över en akutplan för klimatet till riksdagspartierna. Förslagen kommer från vanliga medborgare, experter och forskare som vill hjälpa Sverige att nå regeringens uppsatta klimatmål.

Klimatriksdagen har funnits sedan 2018. Konceptet går ut på att samla in förslag från folket, formulera det som policy och driva det. Vem som helst kan skriva en motion, som sedan behandlas i utskott med olika tematiska områden. 

– Den föreslagna klimatpolitiken i Sverige lever fortfarande inte upp till Parisavtalet, det finns ingenting som säkerställer att vi kommer att nå målen, säger Klimatriksdagens ordförande Jonas Bane.

Under det senaste året har ett hundratal ideellt engagerade medborgare, forskare och experter utformat 150 förslag som ska leda till en mer hållbar svensk klimatpolitik. Det är dessa som nu lämnas över till riksdagspartierna, under namnet ”Akutplan för klimatet”.

Skydda skogen ett förslag

– Vissa medborgare sitter på väldigt mycket kunskaper och kan ibland ha mer genomtänkta förslag än forskare. Vår uppgift är att formulera de breda ambitioner som finns och formulera det till konkret policy. 

Några exempel på förslag som kommit in är att skapa bättre laddinfrastruktur, så att vi kan gå ifrån de fossila fordonen. Ett annat handlar om finansiering av kollektivtrafiksutbyggnaden i hela landet, så att ”det ska gå att bo i fler delar av Sverige, och inte bara i städerna”, enligt Jonas Bane. 

– Ett annat förslag handlar om att skydda 20 procent av all skog, för att den ska kunna agera kolsänka och bidra till den biologiska mångfalden. Det går stick i stäv med den klimatpolitik som förs nu, där vi tar ut otroligt mycket skog för att göra biobränslen, säger Jonas Bane. 

Ännu ett förslag handlar om att Sverige ska upprätta en koldioxidbudget.

– Att ha en budget vi kan förhålla oss till är helt avgörande för att vi ska kunna nå klimatmålen.

SD och M uteblir

På plats i riksdagen för att ta emot förslagen kommer det att finnas representanter från sex av riksdagens åtta partier. Sverigedemokraterna och Moderaterna uteblir, SD har meddelat att de inte har tid och M har inte svarat. 

– Det är ingen jätteöverraskning men synd eftersom det finns breda konkreta politiska förslag som lämpar sig för alla politiska läger och kan ligga till grund för många bra politiska kompromisser. Men de kommer ändå att få dem skickade till sig, så de kommer inte missa något.

Tror du riksdagen kommer att hörsamma förslagen? 

– Jag hoppas det. Vi har sett ett stort intresse och nyfikenhet över planens innehåll. 2014 och 2018 genomförde vi liknande planer, och efteråt har vi sett spår i klimatpolitiken från de förslag vi la fram då. 

Jonas Bane understryker att deras förslag inte täcker hela svenska politiken, utan tio områden där det finns mycket att göra. 

– Vi ser också att det finns behov av omställning på ett mycket bredare plan, med ett helhetstänk kopplat till hälsa, social orättvisa och jämlikhet. Det är bitar vi som organisation får fördjupa oss i framöver.

De representanter som kommer att vara på plats i riksdagen och ta emot Akutplanen för klimatet är Martin Ådahl (C), Jens Holm (V), Lorentz Tovatt (MP), Mathias Tegnér (S), Joar Forsell (L) och Désirée Pethrus (KD).

Radar

Gängmedlemmar ska få portas från allmänna platser

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) under en pressträff där nya verktyg i kampen mot de kriminella gängen presenterades.

Åklagare ska kunna förbjuda personer som främjar gängkriminalitet från att vistas på en viss plats. Även om de inte dömts för brott.
– Syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Radar

Superlånga lastbilar ska minska utsläppen

Från 1 december blir det tillåtet med upp till 34,5 meter långa lastbilar på svenska vägar.

Som land nummer två i Europa tillåter Sverige nya superlånga lastbilar, nio meter längre än dagens ekipage. Till följd beräknas utsläppen minska.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

De längre lastbilarna kommer att tillåtas köra på totalt 590 mil statliga vägar samt ett antal kommunala anslutningsvägar. Grafik: Johan Hallnäs/TT

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.