När städerna förtätas är gröna tak ett sätt att skapa mer växtlighet och hållbarhet. De kan öka den biologiska mångfalden, göra luften renare och ta hand om vattnet vid häftiga regn. Intresset fortsätter att öka, nu senast i Stockholm där de anställda på ett stort fackförbund snart ska kunna njuta av grönskande tak.
Fackförbundet Visions (tidigare SKTF) tak i centrala Stockholm kommer att prydas av sedum, planteringar, pergolas, stenläggningar och sittytor för fackförbundets anställda. Det gröna taket är en del i fackförbundets hållbarhetsambitioner, där även miljöcertifierade fastigheter ingår.
Enligt Tobias Emilsson, forskare i urbana grönytor på SLU, har intresset för gröna tak i städer ökat de senaste tio åren.
– Det hänger ihop med hur man bygger städer idag. Städerna ska vara täta för att minska transportbehoven, skapa goda underlag för handel, och få in en massa människor och andra kvaliteter, som grönska. Då blir det gröna taket en del av att få den ekvationen att gå ihop.
Minskar buller och hanterar häftiga regn
Jämfört med tak utan vegetation finns det flera fördelar med gröna tak. Den kanske mest drivande, enligt Tobias Emilsson, är att de kan hantera dagvatten. Det innebär att vattnet vid häftiga regn eller översvämningar rinner ned långsammare från taken och därmed minskar trycket på dagvattenledningarna.
Gröna tak kan också reducera buller, förbättra luftkvaliteten, minska urbana värmeöar, främja biologisk mångfald och erbjuda vistelseytor.
Men kan de verkligen kompensera för de problem som uppstår ur hälso- och miljösynpunkt när städerna förtätas?
Enligt Tobias Emilsson kan de lindras, även om han menar att det finns en gräns för hur tätt man kan bygga.
– Det går inte att ersätta alla markbaserade ytor med takgrönska, det är ingen bra utveckling. Gröna tak blir dessutom inte tillgängliga för allmänheten, utan mer privata ytor. Skulle man bygga extremt täta städer utan vegetation på taken skulle de vara förfärliga, det här är att sätt att göra det bättre, säger Tobias Emilsson.
Det finns inga siffror på hur stora arealer gröna tak det finns i våra svenska storstäder idag. Men det pågår ett arbete där forskare samlar in data från leverantörer på området för att få en uppfattning om omfattningen.
Designade tak med insektshotell
Malmö är en stad där det har byggts mycket under lång tid. Ett exempel är Augustenborgs Botaniska Takträdgård, med 9500 kvadratmeter gröna tak av olika slag. Här finns till exempel massor av olika sedumlösningar (fetblad), mossa, vilda och exotiska perenner och tak med diverse gräs och lökväxter.
Genom åren har de experimenterat med olika uppbyggnader som ängskullar skapade med lättviktsmaterial under växtbädden, dagvattenmagasinering i kombination med solceller, designade tak med insektshotell och särskilda växtval för att locka vildbin.
Det finns också vatteninstallationer och en köksträdgård där man bland annat odlar tomater och jordgubbar.
Också i Stockholm syns gröna takytor på flera håll, till exempel Norra Djurgårdsstaden och Hammarby Sjöstad, relativt nya stadsdelar där konceptet är tät bebyggelse med fokus på vatten och miljölösningar.
Beräkningar från Norra Djurgårdsstaden visar att sedumtaken minskade dagvattenflödet med 40 procent. Enligt beräkningarna kunde taken vid värmebölja sänka temperaturen med fem grader, eftersom gröna tak reflekterar ljus. Dessutom gav de betydelsefull bullerminskning.
Ambitionerna blir högre
De vanligaste växterna på tak idag är sedum och mossa. Det beror enligt Tobias Emilsson på att de kan växa på tunna jordskikt och att fetbladen till exempel, är suckulenta och kan lagra vatten i bladen. Men allt eftersom kunskapen utvecklas, tar man nya grepp på planeringen och ambitionen höjs med gräsmattor, perenner, buskar eller träd.
– Egentligen kan man ha vad som helst. Det handlar om vad man har för mål med anläggningen. När du ska konstruera taket kan du planera för att det ska hålla en större vikt. Med ett tjockare jordskikt kan du få in ännu bättre dagvatteneffekt och biologisk mångfald än vad fetblad och mossa ger.
Det enda hindret för att skapa fler gröna ytor i städerna är, enligt Tobias Emilsson, att det kostar pengar.
– Investeringen måste bäras av någon men tycker man att det är värt att få den här gröna miljön är investeringskostnaderna och driftkostnaderna hanterbara. Det går också att förhandla sig fram till att det kan vara nödvändigt med ett grönt tak. I vissa fall erbjuder kommunen större byggrätt om man investerar i ett grönt tak.
