Radar

Biden till Trump: Klimatmordbrännare

Trump förhöll sig kallsinnig tillKaliforniens klimatoro.

Bränderna som härjar USA:s västkust höjer temperaturen i valrörelsen.
”Klimatmordbrännare”, brännmärker utmanaren Joe Biden president Donald Trump. ”Det kommer att bli svalare”, hävdar presidenten kyligt.

Bränderna i Kalifornien har hittills eldhärjat närmare två miljoner hektar mark och dödat minst 35 människor. Men när Donald Trump på måndagskvällen, svensk tid, besökte delstaten förhöll sig presidenten kallsint till invånarnas klimatängslan.

– Det kommer att börja bli svalare. Vänta och se bara, svarade Trump efter att en tjänsteman på Kaliforniens förvaltning för naturresurser uttryckt oro över än värre bränder framöver.

– Jag önskar att vetenskapen delade din uppfattning, replikerade tjänstemannen.

Trump log och lade huvudet på sned.

– Jag tror inte att vetenskapen vet, faktiskt.

"En stor miljövän!"

Under sin tid i Vita huset har Trump upprepade gånger ifrågasatt klimatförändringarna och kallat växthuseffekten ”en bluff, påhittad av kineserna”. 2017 frånträdde han det globala klimatavtal som slöts i Paris 2015 och han har rivit upp miljölagar som företrädaren Barack Obama inrättade.

Men med presidentvalet 50 dagar bort tycks Trump vilja lägga sig till med en åtminstone lite grönare profil.

– Jag är en stor miljövän! förklarade presidenten i förra veckan sedan han förlängt ett förbud mot oljeborrning utanför Floridas, Georgias och South Carolinas kuster.

"Klimatmordbrännare"

Någon som inte håller med om den beskrivningen är Demokratiska partiets presidentkandidat Joe Biden. Medan Trump besökte Kalifornien höll Biden ett eldfängt klimattal i sin hemstad Wilmington i Delaware

– Om du ger en klimatmordbrännare fyra år till i Vita huset, varför skulle då någon bli förvånad om ännu mer av USA brinner? frågade Biden.

– Vi behöver en president som respekterar vetenskapen, som förstår att skadeverkningarna från klimatförändringarna redan är här.

Åter till Paris?

Trump har, utan att lägga fram bevis, påstått att miljön kommer att få ”permanenta skador” om demokraten Biden väljs till president, noterar tidningen The New York Times.

Få oberoende bedömare håller med. Bidens energi- och klimatplan är den mest offensiva som en presidentkandidat tagit fram, anser nyhetssajten Axios panel. Den tidigare vicepresidenten har lovat att USA omedelbart ska ansluta till Parisavtalet igen om han får flytta in i Vita huset.

Men Biden har inte varit särskilt framgångsrik i att lyfta klimatfrågan i en valrörelse som domineras av pandemin och de landsomfattande protesterna mot rasism.

"Som tändstickor"

President Trump har knappt nämnt bränderna och när han gjort det har han återupprepat sina argument från tidigare år – nämligen att dålig skötsel av skog och mark ligger bakom. Samma perspektiv framför presidenten när han nu besöker Kalifornien.

– När träd faller så blir de snabbt, efter ungefär 18 månader, väldigt torra. De blir verkligen som tändstickor.

Trump väntas också under sitt besök träffa lokala och federala brandbekämpare i McClellan Park i norra Kalifornien.

USA och Parisuppgörelsen om klimatet

Den samlade forskarvärlden, med FN:s klimatpanel i spetsen, är i princip ense om att den globala uppvärmning som påvisats de senaste decennierna beror på människan utsläpp av så kallade växthusgaser.

I vissa kretsar i USA har detta debatterats. President Donald Trump har flera gånger ifrågasatt klimatförändringarna. 2017 beslutade han att USA ska dra sig ur det globala klimatavtal som slöts vid ett toppmöte i Paris 2015, då demokraten Barack Obama var president.

Parisavtalet slår bland annat fast att den globala temperaturökningen ska begränsas till under två grader jämfört med förindustriell tid och att de globala utsläppen snarast möjligt ska nå sin högsta nivå för att sedan minska.

Ländernas nationella klimatplaner ska uppdateras vart femte år från 2020 och globala översyner av det internationella klimatarbetet ska göras vart femte år med start 2018. Dessutom ska världens utvecklade länder bidra med 100 miljarder dollar årligen i klimatbistånd till utvecklingsländer från 2020.

Sedan tillräckligt många länder ratificerat avtalet, däribland USA, trädde det i kraft den 4 november 2016.