I onsdags presenterade Röda Korset en rapport som visar att attityderna till flyktingar inte är så negativ som det ibland kan verka när man lyssnar till den politiska debatten.

Enligt undersökningen så instämmer 74 procent helt eller delvis i att barn som vistats flera år i Sverige och lärt sig svenska språket ska ha en möjlighet att stanna i Sverige. 58 procent tycker att personer med humanitära skäl, till exempel svårt sjuka barn eller vuxna, ska ha möjlighet att stanna i Sverige. Och 62 procent instämmer i att barn och föräldrar på flykt som splittrats ska ha en möjlighet att återförenas i Sverige.

– Vi är inte förvånade över resultatet. Varje dag ser vi tydliga exempel på att medmänskligheten är levande i Sverige. Tusentals volontärer från våra organisationer jobbar på gräsrotsnivå för att hjälpa samhällets mest utsatta på olika sätt. Vi ser att de värderingarna är stabila trots en stundtals hätsk debatt om flyktingpolitiken under sommaren och rådande pandemi med dess effekter, säger Martin Ärnlöv, generalsekreterare för Röda Korset.

Stora skillnader bland partierna

Några av de här frågorna stod också i centrum i en migrationspolitisk debatt som Röda Korset anordnade igår med representanter från den migrationspolitiska kommittén. Kommittén har nyligen lämnat ett betänkande till riksdagen som inom kort ska fatta ett beslut och tanken är att en ny långsiktig lagstiftning ska vara på plats i juni nästa år, när den tillfälliga lagstiftningen löper ut.

Under kommitténs arbete har det märkts att partierna står väldigt långt ifrån varandra, något som också blev tydligt i debatten som livestreamades via Röda Korsets Facebooksida.

"Ska ligga på EU:s miniminivå"

Moderaternas representant Maria Malmer Stenergard inledde med att säga att deras ingång i kommittén har varit att minska invandringen och att Sverige ska ligga på EU:s miniminivå.

Miljöpartiets Annika Hirvonen Falk menade å sin sida att det viktigaste är att migrationspolitiken är human och rättssäker, att barn får växa upp med sina föräldrar i trygghet och att svårt sjuka och människor som rotat sig inte utvisas.

Flera var överens om att Sveriges lagstiftning i sig inte är det mest avgörande, utan att mycket handlar om det som sker på EU-nivå. Både Maria Malmer Stenergard (M) och Socialdemokraternas representant Rickard Larsson påpekade flera gånger att det är viktigt att Sverige inte särskiljer sig för mycket från andra EU-länder.

En sådan fråga är uppehållstillstånd där Sverige tidigare avvek genom att ha permanenta uppehållstillstånd som standard, medan man i många andra länder främst har tillfälliga uppehållstillstånd, något som även Sverige har börjat praktisera sedan 2015.

Trots att de flesta får förlängda tillstånd skapar detta en onödig oro och stress, menade Vänsterpartiets representant Christina Höj Larsen.

– Vi vänder ryggen åt kunskap och erfarenhet och vi borde inte ha en hierarki av skyddsgrunder, sa hon och syftade på att olika regler gäller de som klassas som flyktingar och de som räknas som alternativt skyddsbehövande.

"Asylrätten står på spel"

Rickard Larsson (S) menade att kommittén på sätt och vis har misslyckats med sitt uppdrag eftersom man inte har lyckats komma överens. Men han konstaterade också att det återstår att se hur det kommer att gå i omröstningen i riksdagen.

På slutet av debatten fick alla svara på frågan om hur de vill att Sveriges migrationspolitik ska se ut år 2025. Maria Malmer Stenergard (M) menade att två av tre som kommer till Europa saknar skyddsskäl och att vi måste nå fram till en gemensam europeisk politik som bara hjälper de som är i störst behov.

Christina Höj Larsen (V) sa att det ytterst är asylrätten som står på spel och att om länder som Libanon, Turkiet och Pakistan – som har ett väldigt högt flyktingmottagande – skulle börja införa volymmål, så som Moderaterna har förordat i Sverige, så skulle det få väldigt svåra konsekvenser.