I onsdags presenterade Röda Korset en rapport som visar att attityderna till flyktingar inte är så negativ som det ibland kan verka när man lyssnar till den politiska debatten.

Enligt undersökningen så instämmer 74 procent helt eller delvis i att barn som vistats flera år i Sverige och lärt sig svenska språket ska ha en möjlighet att stanna i Sverige. 58 procent tycker att personer med humanitära skäl, till exempel svårt sjuka barn eller vuxna, ska ha möjlighet att stanna i Sverige. Och 62 procent instämmer i att barn och föräldrar på flykt som splittrats ska ha en möjlighet att återförenas i Sverige.

– Vi är inte förvånade över resultatet. Varje dag ser vi tydliga exempel på att medmänskligheten är levande i Sverige. Tusentals volontärer från våra organisationer jobbar på gräsrotsnivå för att hjälpa samhällets mest utsatta på olika sätt. Vi ser att de värderingarna är stabila trots en stundtals hätsk debatt om flyktingpolitiken under sommaren och rådande pandemi med dess effekter, säger Martin Ärnlöv, generalsekreterare för Röda Korset.

Stora skillnader bland partierna

Några av de här frågorna stod också i centrum i en migrationspolitisk debatt som Röda Korset anordnade igår med representanter från den migrationspolitiska kommittén. Kommittén har nyligen lämnat ett betänkande till riksdagen som inom kort ska fatta ett beslut och tanken är att en ny långsiktig lagstiftning ska vara på plats i juni nästa år, när den tillfälliga lagstiftningen löper ut.

Under kommitténs arbete har det märkts att partierna står väldigt långt ifrån varandra, något som också blev tydligt i debatten som livestreamades via Röda Korsets Facebooksida.

"Ska ligga på EU:s miniminivå"

Moderaternas representant Maria Malmer Stenergard inledde med att säga att deras ingång i kommittén har varit att minska invandringen och att Sverige ska ligga på EU:s miniminivå.

Miljöpartiets Annika Hirvonen Falk menade å sin sida att det viktigaste är att migrationspolitiken är human och rättssäker, att barn får växa upp med sina föräldrar i trygghet och att svårt sjuka och människor som rotat sig inte utvisas.

Flera var överens om att Sveriges lagstiftning i sig inte är det mest avgörande, utan att mycket handlar om det som sker på EU-nivå. Både Maria Malmer Stenergard (M) och Socialdemokraternas representant Rickard Larsson påpekade flera gånger att det är viktigt att Sverige inte särskiljer sig för mycket från andra EU-länder.

En sådan fråga är uppehållstillstånd där Sverige tidigare avvek genom att ha permanenta uppehållstillstånd som standard, medan man i många andra länder främst har tillfälliga uppehållstillstånd, något som även Sverige har börjat praktisera sedan 2015.

Trots att de flesta får förlängda tillstånd skapar detta en onödig oro och stress, menade Vänsterpartiets representant Christina Höj Larsen.

– Vi vänder ryggen åt kunskap och erfarenhet och vi borde inte ha en hierarki av skyddsgrunder, sa hon och syftade på att olika regler gäller de som klassas som flyktingar och de som räknas som alternativt skyddsbehövande.

"Asylrätten står på spel"

Rickard Larsson (S) menade att kommittén på sätt och vis har misslyckats med sitt uppdrag eftersom man inte har lyckats komma överens. Men han konstaterade också att det återstår att se hur det kommer att gå i omröstningen i riksdagen.

På slutet av debatten fick alla svara på frågan om hur de vill att Sveriges migrationspolitik ska se ut år 2025. Maria Malmer Stenergard (M) menade att två av tre som kommer till Europa saknar skyddsskäl och att vi måste nå fram till en gemensam europeisk politik som bara hjälper de som är i störst behov.

Christina Höj Larsen (V) sa att det ytterst är asylrätten som står på spel och att om länder som Libanon, Turkiet och Pakistan – som har ett väldigt högt flyktingmottagande – skulle börja införa volymmål, så som Moderaterna har förordat i Sverige, så skulle det få väldigt svåra konsekvenser.

Energin från solens strålar står i dag för endast omkring två procent av jordens energibehov. Vad som krävs är miljövänliga och billiga solceller. 

Nu har forskare från Linköpings universitet och KTH lyckats skapa en solcell delvis tillverkad av kraftlignin, en relativt obehandlad restprodukt från papperstillverkning. Lignin finns i cellväggarna hos nästan alla landlevande växter. Träd består till 20–30 procent av lignin, det är vad som ger styrka till växten. 

Forskarnas långsiktiga mål är en solcell helt av trämaterial.

– Vi vill bygga effektiva, pålitliga, billiga och miljövänliga solceller. Med den här studien kan vi visa att det är möjligt och ett första steg mot att byta ut material som idag är baserade på olja mot träbaserade alternativ, säger Mats Fahlman, professor vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet i ett pressmeddelande.

Lignin som behandlats kraftigt med olika kemikalier har tidigare använts i försök med solceller. I jämförelse med dem är solcellen av kraftlignin stabilare, enligt forskarna.

I jämförelse med traditionella solceller finns för- och nackdelar med ligninbaserade varianter, berättar Mats Fahlman.

– Organiska solceller kommer aldrig vara bäst när det gäller effektivitet. Men fördelen är att de är ogiftiga, hållbara och billiga. Kan de ligga på 15–20 procents effektivitet räcker det gott och väl för de flesta tillämpningar, säger han.

Det är en av de stora snackisarna under klimatmötet COP28 i Dubai. Tekniken som av vissa beskrivs som en klimaträddare – medan andra ser den som ett sätt för oljejättar att i oförminskad takt fortsätta med klimatskadliga fossila bränslen.

I Sverige beskrivs CCS som en viktig pusselbit för att nå klimatmålen. Men det går trögt med tekniken, som går ut på att avskilja koldioxid från utsläppen, transportera bort den och pumpa ned den i underjorden.

En genomgång som TT gjort bland de projekt som kommit längst visar att ingen ännu formellt har fattat ett investeringsbeslut om att faktiskt gå vidare med planerna. En anledning är den stora ekonomiska osäkerheten.

Regeringen har avsatt 36 miljarder kronor för 2026–2046. Tanken är en omvänd auktion där företag tävlar om att erbjuda störst koldioxidupptag till lägst pris. Men processen har fastnat hos EU-kommissionen och hur lång tid den tar vet ingen. Klart är att auktionerna försenats till minst nästa år.

– Alla går och väntar på ett godkännande från EU, säger Julia Ahlroth, chef för strategi och omvärldsrelationer på Växjö Energi.

Bolaget planerar att sätta in koldioxidavskiljning på Sandviksverket, som årligen ska fånga in 200 000 ton koldioxid. Projektet är redan försenat, och är i gång tidigast 2028.

Var hamnar koldioxiden?

Ett annat problem är var koldioxiden som avskiljs ska ta vägen. Koldioxiden måste transporteras med båt, tåg, lastbil eller i pipeline, antagligen med slutstation i Norge eller Danmark. De lösningarna finns inte i dag och transportsektorn behöver veta att den kommer att ha någon koldioxid att avskilja. Samtidigt vill ingen satsa på CCS om ingen kan transportera bort koldioxiden.

– Utmaningen är att ingenting är på plats. Vem vågar börja med ett investeringsbeslut så att de andra kan gå efter? säger Ahlroth.

Stockholm Exergi med sitt biokraftvärmeverk i Hjorthagen är antagligen längst fram i landet med planerna på sin bio-CCS-anläggning. Men även här har projektet försenats, från 2026 till tidigast 2027.

Innan bolaget vågar lägga ett investeringsbeslut väntar man in regelverket kring den omvända auktionen, säger Fabian Levihn, forskningschef och docent i industriell ekonomi vid KTH.

– Sverige hamnar efter. Vi låg bland de första, det är bara att konstatera att Danmark redan hunnit genomföra någon typ av upphandling av stöd för negativa utsläpp.

Jätteprojekt hotat

Inte heller stora utsläppare av koldioxid har satt ned foten kring CCS i Sverige. Heidelberg Materials cementfabrik i Slite på Gotland har planer på en sådan som i ett slag skulle kapa Sveriges utsläpp med 4 procent, 1,8 miljoner ton årligen.

Men för att jättesatsningen på 10 miljarder kronor ska sjösättas behöver företaget snabba tillståndsprocesser och även nya elkablar till Gotland i god tid innan anläggningen är i bruk 2030.

– För att vi inte ska bli omsprungna måste man omedelbart ta ett mycket tydligare statligt grepp om den här strukturomvandlingen, säger vice vd Karin Comstedt Webb

I dag är Svenska kraftnäts prognos för de nya elkablarna 2031. För sent, anser Heidelberg.

– Då går investeringen kanske till något annat land, säger Comstedt Webb.