– Vi har aldrig hanterat något liknande, säger Lauren Wirtis vid Oregons brandinformationscenter.

Varmt väder, torrt i naturen och torra ostliga vindar har skapat extremt brandfarliga förhållanden i delstaten Oregon, som de senaste dagarna har drabbats av omfattande naturbränder.

”Vi har aldrig sett den här mängden av okontrollerade bränder i vår delstat. För närvarande så har bränderna bränt mer än 900 000 (engelska) tunnland”, skriver Oregons guvernör Kate Brown på Twitter.

Det motsvarar omkring 364 000 hektar, där en normal brandsäsong omfattar drygt 200 000 hektar.

”Vi har nu sett nästan det dubbla på tre dagar”, fortsätter Brown, och säger att det inte rör sig om en engångshändelse, utan om förödande effekter till följd av klimatförändringar.

Problematiska vindar

Den här tiden på året består Oregons åkrar och fält till stor del av torrt gräs, och det finns också stora skogsarealer i delstaten. Förutom att vindarna gör att bränderna sprids snabbt, så har även elstolpar rivits ned, vilket orsakat nya bränder.

– En del av problematiken är att det blir så många bränder runt om i delstaten och att de alla rör sig så snabbt. De senaste 24 timmarna har dessutom flera redan stora bränder slagits ihop till ännu större bränder, säger Lauren Wirtis, som jobbar på ett gemensamt informationscenter för Oregons bränder, till TT.

Flera samhällen har hamnat i riskzonen, och 500 000 invånare av delstatens 4,2 miljoner invånare har tvingats lämna sina hem. Resurserna är ansträngda.

– Brandmännen fokuserar främst på livräddande åtgärder, de kan inte ens göra särskilt mycket insatser för att begränsa bränderna, eftersom de rör sig så snabbt, säger Wirtis.

Oklart antal saknade

Brandmännen har tvingats till dörrknackning för att genomföra evakueringar. Det finns ett varningssystem kopplat till mobiltelefoner, men bränderna har förstört mobilmaster på många håll.

Vindarna väntas lätta något, och nästa vecka hoppas man på regn. Många befaras ha omkommit i de samhällen som har drabbats av bränderna.

– Vi jobbar med en databas där folk kan anmäla saknade, och via Röda korset kan man anmäla att man är säker, men det bygger på att du har tillgång till internet eller fungerande mobil. Så vi vet inte hur många offer vi har. Vi har inga definitiva siffror när det gäller förstörda bostäder och byggnader, men det rör sig om tusentals byggnader, säger Lauren Wirtis.

Polisen utreder om den så kallade Almedabranden, som har förstört hundratals hem, kan ha varit anlagd. Branden började i staden Ashland och spred sig därifrån till andra samhällen.

Kuslig himmel i San Francisco

Sammanlagt rasar närmare hundra markbränder i delstaterna Kalifornien, Oregon och Washington i västra USA.

I Kalifornien har bränderna slukat 2,3 miljoner tunnland, vilket är 20 gånger mer än förra årets bränder i skog och mark, enligt guvernören Gavin Newsom. 

I San Francisco  färgades himlen kusligt röd mitt på dagen i veckan, och bränderna som rasar längre bort i Kalifornien fick aska att regna ner över invånarnas huvuden.

Årets klimattoppmöte äger rum i Dubai i oljestaten Förenade arabemiraten och leds av Sultan Al Jaber som är vd på ett oljebolag. Något aktivistnätverket Scientist rebellion, som består av forskare kommenterar så här: 

”Klimatomställningen hålls som gisslan av en elit vars intresse ligger i att förhindra eller fördröja reell omställning för att upprätthålla den fossilekonomi som byggt upp deras rikedom. Lösningarna finns men kommer inte bli av förrän dessa maktstrukturer bryts. För detta krävs en massiv mobilisering på gräsrotsnivå.”

Med civil olydnad och informationskampanjer protesterar forskare i hela världen mot klimattoppmötet. I Stockholm klistrade medlemmar i Scientist rebellion upp plakat med forskningsartiklar på fönstren till klimat- och näringslivsdepartementet.

– Världens elit och makthavare har nu visat i decennier att de sviker oss. Krisen blir värre för varje dag som går och det är de mest sårbara som kommer drabbas värst. Hur mycket mer klimatsvek kan vi acceptera innan var och en av oss reagerar? Nu är det dags att vi reser oss och agerar kollektivt, säger Aitzkoa Lopez de Lapuente Portilla, forskare i biomedicin och aktiv i Scientist rebellion i ett uttalande.

”Sverige har inget att komma med”

Organisationen lyfter att Sveriges regering för första gången lagt fram en politik som kommer att öka utsläppen. Vårt land har inget att komma med till förhandlingsborden, enligt Thomas Hörberg, docent i lingvistik och aktiv i Scientist Rebellion.

– Hur ska vi kunna övertyga fattigare länder med historiskt låga utsläpp att ta sin del av ansvaret när vi inte själva gör det? Det är en skam att ett rikt land som Sverige som dessutom har extremt goda förutsättningar för att ställa om till förnybart utgör en bromskloss när det kommer till internationella klimat- och miljöåtgärder, säger han.

Klimatministern: ”Jag har hög trovärdighet”

Men klimatminister Romina Pourmokhtari (L) tror inte att det faktum att regeringens politik ökar utsläppen sänker hennes trovärdighet i förhandlingarna på klimatmötet.

– Jag har en väldigt hög trovärdighet i kontrast till andra EU-länder och andra delar av världen, säger Pourmokhtari till TT, och tar upp att Sverige och Portugal har lägst utsläpp per capita i hela EU.

Att utsläppen i Sverige kommer att öka är en stor fråga i Sverige – inte internationellt, menar ministern.

– Det är aldrig någon som diskuterar svensk reduktionsplikt med mig på Cop-möten, utan tvärtom vill man veta hur vi lyckas med elektrifieringen av transportindustrin, man vill höra om det rena stålet, man frågar om Northvolt och man vill också veta om det svenska klimatpolitiska ramverket, säger hon till TT.

Radikal samhällsförändring

För att Sverige ska kunna uppnå sin del av Parisavtalet krävs en utsläppsminskning på 38 procent varje år. Något som kräver ”en radikal samhällsförändring mot en icke-tillväxtbaserad ekonomi som håller sig inom de planetära gränserna”, skriver Scientist rebellion.

– De som bär störst skuld till utsläppen är också de som har störst ansvar för att ta oss ur klimatkrisen. För att omställningen ska bli rättvis är det framför allt de rika som måste göra avkall på ohållbara livsstilar med överflöd. Det är inte rimligt att de som redan lever på marginalerna får ta notan av detta överflöd, säger Jeannette Eggers, forskare inom hållbart skogsbruk och aktiv i Scientist Rebellion.

– Demokratin behöver utveckla sina arbetsformer för att inte stelna. Samhället förändras snabbt, och det behövs nya kanaler för människor att delta. Vi tror att allmänheten har mycket mer klokskap att bidra med i klimatdiskussionen än vad som kommer fram idag, säger Tim Daw, docent i hållbarhetsvetenskap vid Stockholm resilience centre i ett uttalande.

Flera europeiska länder, däribland Frankrike, Danmark och Finland, har under de senaste åren använt sig av medborgarråd för få inspel från allmänheten i svåra politiska frågor. I mars 2024 är det dags för Sveriges första nationella medborgarråd för klimatet att träffas. 

Under åtta dagar ska 50 deltagare representativa för Sveriges befolkning få ta del av forskning och diskutera lösningar för klimatomställningen och för att få oss att nå upp till Parisavtalet.

– I dagens politiska debatt möts inte människor. Det gör att man har dålig förståelse för hur andra människor tänker, vilket skapar polarisering i samhället. Samtidigt är klimatet och klimatomställningen väldigt svåra frågor. Tanken med medborgarrådet är att skapa en viktig konversation om hur vi kan hantera och lösa de här frågorna tillsammans, säger Tim Daw till Miljö & utveckling.

Diskussionerna förs med stöd från experter inom klimatområdet, och ska utmynna i ett antal konkreta förslag eller synpunkter. I maj ska rådet rösta om dem, för att därefter förmedla resultatet till beslutsfattare.

Minsta gemensamma nämnaren

Förhoppningen från initiativtagarna är att diskussionerna kan vara mer nyanserade och konstruktiva när människor får chans att fördjupa sig i ämnet, och undvika partipolitiska ställningskrig.

– Vi ser det som ett sätt att få reda på vilken den minsta gemensamma nämnaren är i olika frågor, vilket kan vara till stor hjälp när beslutsfattare ska utforma nya förslag. Men vi vet ju inte alls vad det kommer att leda till, eftersom det är en öppen process, säger Tim Daw till DN.

Till skillnad från i länder som Frankrike drivs inte medborgarrådet för klimatet av regeringen, utan är ett samarbete mellan Stockholms universitet, Högskolan i Gävle, Uppsala universitet, Lunds universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet.

Men Tim Daw hoppas ändå att regeringen ska ta emot medborgarrådets slutsatser, säger han til Miljö & utveckling.

– Klimatfrågan är jättesvår för politiker att hantera. Genom att skapa en ”miniversion av Sverige” hoppas vi att medborgarrådet kommer kunna stödja, ge input och komma med idéer som politiker kan fånga upp. Vi hoppas att rådet kan lista upp argument och vägar som är blinda fläckar i den politiska debatten i dag.