Radar

Mer än 700 barn har dött på Medelhavet de senaste fem åren

De senaste åren har situationen för barn på flykt på många sätt försämrats skriver Rädda barnen i en ny rapport.

Över 15 500 flyktingar har drunknat i Medelhavet sedan september 2015, och mer än 700 av dem är barn. Det visar en ny rapport från Rädda barnen. Dessutom har i genomsnitt 10 000 barn om dagen strandsatts på någon av de grekiska öarna sedan augusti förra året. 

För lite drygt fem år sedan, den 2 september 2015, drunknade den 3-årige pojken Alan Kurdi i havet utanför Kurdi. Bilden på honom kablades ut över världen och många ledare lovade att stå upp för flyktingarna. Men verkligheten blev en annan, det märks tydligt i rapporten Protection beyond reach: State of play of refugee and migrant children’s rights in Europe som Rädda Barnen nyligen har gett ut. 

Rädda Barnen skriver att situationen för flyktingbarn i dag är ännu värre än den var för fem år sedan och att den plats där många fortfarande råkar illa ut eller dör är vid EU:s yttre gränser, och i synnerhet Medelhavet. 

60 procent som fastnar är barn under 12 år

Avtalet mellan EU och Turkiet i mars 2016 har gjort att antalet flyktingar som söker asyl i EU har minskat, men fortfarande är det väldigt många som genomför den farofyllda resan över Medelhavet och många fastnar på de grekiska öarna. Rapporten visar också att av de som sitter fast på öarna så är 60 procent barn under 12 år.  

– Vissa av EU-länderna har valt att ta hand om barn som anlänt till Grekland, men många länder har avstått. Det betyder att barn fortsätter att leva i stor utsatthet i de grekiska lägren. Det ser vi på Rädda Barnen som ett stort politiskt misslyckande , säger Helena Thybell, generalsekreterare på Rädda Barnen i ett pressmeddelande.

Många barn hamnar i förvar

Men det är inte bara situationen på Medelhavet som är fortsatt allvarlig. För de som lyckas ta sig in i EU och söker asyl väntar också många hårda prövningar. Till exempel har möjligheten för barn att återförenas med sina föräldrar minskat och fler barn sätts i förvar än tidigare. De barn som sätts i förvar har ingen möjlighet till lek eller skolgång, kan inte röra sig fritt och vet ofta inte hur länge de måste stanna. I många fall börjar de må psykiskt dåligt redan efter några timmar.

– Vi på Rädda Barnen uppmanar europeiska regeringar, att se till att barn omedelbart får möjlighet att söka asyl och skydd när de anländer till Europa. EU:s ledare måste enas om en mer rättvis och solidarisk fördelning av asylsökande. Det måste också skapas fler lagliga vägar, samt bättre möjlighet till familjeåterförening. Det är faktorer som skulle kunna förhindra att fler barn dör på väg till Europa, säger Helena Thybell på Rädda Barnen. 

Radar

Miljöpartiets nya språkrör: Utred basinkomst nu

Om AI tar jobben kan det behöva införas en basinkomst.

Articifiell intelligens (AI) kan göra att många människor förlorar jobben. Och om det sker kan basinkomst behöva införas. Det säger Miljöpartiets nyvalda språkrör Daniel Helldén i Ekots lördagsintervju.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Radar

Norsk enighet om havsmineraler: ”Pinsamt”

Norge har sedan länge stor olje- och gasverksamhet i havet.

Bred politisk enighet har nåtts om att öppna upp Norges havsbottnar för mineralexploatering. Landet skulle därmed bli ett av de första i världen med sådan verksamhet, och miljöorganisationer dömer ut beslutet som ”pinsamt”.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.