Förslaget är ett resultat av en översyn av förskolan och grundskolan som påbörjades under hösten 2019 på uppdrag av regionfullmäktige.

– Knäckfrågan för oss har varit hur vi ska kunna få behöriga lärare till varje klassrum, förskola och fritidshem framöver. Alla våra barn och elever, oberoende av var de bor och deras sociala och ekonomiska förhållanden, ska ha lika tillgång till utbildning av god och likvärdig kvalitet, säger Torsten Flemming, utbildningsdirektör vid Region Gotland, i ett pressmeddelande.

Om förslaget skulle bli verklighet räknar man med kostnadsminskningar på runt 15 miljoner kronor per år. Samtidigt krävs investeringar på cirka 25 miljoner kronor för att genomföra lokala anpassningar.

Stor lärarbrist

Enligt Torsten Flemming är lärarbristen på Gotland stor och kommer att öka ytterligare. Regionen behöver rekrytera cirka 700 lärare inom förskolan och grundskolan på Gotland fram till år 2033. 

Förslaget ska diskuteras i barn- och utbildningsnämnden i slutet av oktober, följt av regionstyrelsen i slutet av november. Regionfullmäktiges beslut kommer i mitten av december, enligt Radio Gotland. 

Grundskolorna som skulle läggas ned om förslaget går igenom ligger i Stenkyrka, Endre, Vänge, Kräklingbo, Eskelhem, Sanda, Stånga och Öja. Högstadiet ligger i Fårösund och förskolorna i Visby.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.