Radar

Ökat intresse för att bli biodlare

Sveriges biodlares riksförbund har snart 16 000 betalande medlemmar.

Intresset för att bli biodlare har skjutit i höjden. På ett par år har antalet medlemmar i Sveriges biodlares riksförbund ökat med runt 3 000 personer och snart spränger man 16 000-vallen.

– Det är allt fler ungdomar och kvinnor som kommer till våra nybörjarkurser, säger utbildningsansvarige Lennart Johansson.

Sveriges biodlares riksförbund passerar snart 16 000 medlemmar. Den stora ökningen noterade förbundet i fjol när man i maj nådde 14 000 betalande medlemmar – under sommaren hade man passerat 15 000.

–  Nu är vi snart 16 000 betalande medlemmar och det är fantastiskt. Jag tror att miljömedvetenheten har blivit större – man har en förståelse för hur viktiga bina är, säger Lennart Johansson, utbildningsansvarig på riksförbundet.

Merparten är kvinnor

På senare år har även medelåldern sjunkit bland landets biodlare.

– Vi ser att det är allt fler ungdomar som kommer till våra nybörjarkurser. Och merparten är kvinnor som söker sig till de här utbildningarna, säger Lennart Johansson.

Förr var det mest ”gubbar” som höll på med bioodling, säger Johansson. Själv är han aktiv i Linköpings biodlarförening.

–  Vi har i många år kört dubbla kurser och har varje år utbildat 40 nya biodlare. Alla blir inte sedan biodlare, utan många tycker bara att det är intressant. Men en stor del av dem kör i gång, säger Johansson.

Inte slungat klart

TT: Kan landets biodlarföreningar ta emot alla som vill börja?

– Absolut. Vi försöker ta hand om dem på bästa sätt – för de behöver ju ett mentorskap också under första och kanske även det andra året. Sedan varierar ju storleken på biodlarföreningarna och det är inte alla som har resurser att köra utbildning, säger Lennart Johansson.

Hur årets honungsskörd blir för landets biodlare är för tidigt att säga.

–  Alla har inte slungat sin honung ännu och vi i förbundet tar in skattningar först i samband med föreningarnas årsmöten, men det brukar ske först i november, säger Lennart Johansson.

Honungsbi

Det vanliga honungsbiet härstammar sannolikt från mindre Asien och Medelhavsområdet och odlas över hela världen för produktion av honung och vax samt som pollinatör. Inom arten förekommer många underarter och raser. Fyra av dem är vanliga inom svensk biodling.

Ett bisamhälle består normalt av en fullt utvecklad hona (drottningen eller visen), 10 000–70 000 arbetsbin (honor med outvecklade könsorgan) samt sommartid upp till 2 000 drönare (hanar). Såväl vuxna bin som larver lever av nektar och pollen.

Källa: NE

Radar

Miljöpartiets nya språkrör: Utred basinkomst nu

Om AI tar jobben kan det behöva införas en basinkomst.

Articifiell intelligens (AI) kan göra att många människor förlorar jobben. Och om det sker kan basinkomst behöva införas. Det säger Miljöpartiets nyvalda språkrör Daniel Helldén i Ekots lördagsintervju.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Radar

Norsk enighet om havsmineraler: ”Pinsamt”

Norge har sedan länge stor olje- och gasverksamhet i havet.

Bred politisk enighet har nåtts om att öppna upp Norges havsbottnar för mineralexploatering. Landet skulle därmed bli ett av de första i världen med sådan verksamhet, och miljöorganisationer dömer ut beslutet som ”pinsamt”.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.