Radar

Avtal om slut på våldet kring Gazaremsan

Hamasledaren Yahya Sinwar.

Den islamistiska palestinska rörelsen Hamas som styr Gazaremsan uppgav på måndagen att den efter medling av Qatar har nått en överenskommelse om att stoppa den senaste våldsupptrappningen i kampen mot Israel. Även den israeliska sidan bekräftar uppgörelsen.

–En uppgörelse nåddes för att få ett slut på den senaste upptrappningen och avsluta (israelisk) aggression mot vårt folk, säger Hamasledaren Yahya Sinwars stab.

Sedan den 6 augusti har återkommande raketuppskjutningar mot södra Israel gjorts från Gazaremsan, vilket sedan mönsterenligt följts av israeliska flygangrepp mot mål i Gazaremsan.

Palestinierna har också skickat in hemgjorda brandbomber vilket orsakat cirka 400 markbränder i södra Israel.

Många i fattigdom

Fientligheterna mellan Hamas och Israel har lett till tre krig – 2008, 2012 och 2014. Trots en vapenvila från i fjol med stöd av FN, Egypten och Qatar bryter sporadiska strider ut regelbundet.

Omkring två miljoner människor bor i Gazaremsan – som är under blockad av både Israel och Egypten – varav över hälften lever i fattigdom, enligt Världsbanken.

Israel bekräftar

En Hamaskälla uppger att vissa lättnader i Israels skärpta blockad ingår i den uppgörelse – som även omfattar andra militanta palestinska grupper – som Qatars sändebud Mohammad al-Amadi nu knådat fram med egyptisk hjälp.

– Bränsleförsörjningen kommer att återupptas och kraftstationen ska startas igen från och med tisdag, säger källan.

Det israeliska organ som ansvarar för landets samordning av aktiviteter i de palestinska områdena, Cogat, bekräftar att en uppgörelse nåtts. Det innebär bland annat att gränsövergångar för införsel av varor till Gazaremsan öppnas igen och att områdets fiskare återigen tillåts att gå med sina båtar 28 kilometer ut till havs.

Cogat uppger att uppgörelsen siktar på ”fortsatt lugn och säkerhetsstabilitet” men varnar också att om Hamas inte följer det utlovade så kommer Israel att ”agera därefter”.

Radar

Miljöpartiets nya språkrör: Utred basinkomst nu

Om AI tar jobben kan det behöva införas en basinkomst.

Articifiell intelligens (AI) kan göra att många människor förlorar jobben. Och om det sker kan basinkomst behöva införas. Det säger Miljöpartiets nyvalda språkrör Daniel Helldén i Ekots lördagsintervju.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Radar

Norsk enighet om havsmineraler: ”Pinsamt”

Norge har sedan länge stor olje- och gasverksamhet i havet.

Bred politisk enighet har nåtts om att öppna upp Norges havsbottnar för mineralexploatering. Landet skulle därmed bli ett av de första i världen med sådan verksamhet, och miljöorganisationer dömer ut beslutet som ”pinsamt”.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.