Radar

Studie: Påverkar jordbrukets införda humlor de vilda?

Uppfödda samhällen med mörk jordhumla (Bombus terrestris) är de som används storskaligt i jordbruket i dag.

Forskare och biuppfödare är oroliga över att införda uppfödda humlor i jordbruket kan utgöra ett hot mot svenska vilda humlor. Jordbruksverket har tittat på detta och menar att de hittills inte sett några problem med exempelvis spridning av sjukdomar eller konkurrens.

Sedan 1990-talet har Sverige importerat uppfödda humlor från Europa för att pollinera grödor som tomater, äpplen och jordgubbar. Varje år införs nu mer än 4500 kommersiellt uppfödda humlesamhällen, varav den största delen används för tomatodling i växthus, enligt rapporten.

– Sveriges lantbruksuniversitets och Lunds universitets fältstudie är den största som har genomförts hittills, och visar att odlade införda humlor inte ökar spridningen av vanliga patogener, som virus och bakterier, eller parasiter. De påverkar inte heller vilda humlor negativt genom konkurrens, säger projektledaren Thorsten Rahbek Pedersen, i ett pressmeddelande.

Studien visar att det förekommer sjukdomar och parasiter hos de införda humlorna, men att det i de undersökta fallen inte förekommer nya varianter och att de förekommer i lägre utsträckning än hos de vilda släktingarna. Omfattningen av sjukdomar skiljer sig också åt mellan olika leverantörer av uppfödda humlor.

Risk för smittspridning

Forskarna gjorde också en så kallad öppen screening för att kunna hitta sjukdomsframkallande organismer som inte är kända idag och hittade spår av hittills okända virusarter. De uppger att det inte går att säga med dagens kunskap om dessa virus tillhör humlorna eller om det kommer från deras parasiter eller från pollen, men de menar att det är mindre troligt att dessa virus utgör ett hot mot vilda humlor.

– Riskanalysen visar dock att även mycket låga förekomster av nya patogener eller parasiter från införda humlor kan utgöra en risk för smittspridning, så Jordbruksverket föreslår att det nationella referenslaboratoriet för bihälsa vid Sveriges lantbruksuniversitet får medel till en löpande övervakning av patogener och parasiter i odlade och vilda humlor, säger Thorsten Rahbek Pedersen. 

Jordbruksverket ska också göra en genetisk undersökning om ifall de införda mörka jordhumlorna korsar sig med de lokala vilda humlorna av samma art.

Norge och Storbritannien har på grund av de potentiella riskerna infört restriktioner för införsel av uppfödda humlor.

Kan gynna vilda pollinerare på friland

Jordbruksverket skriver att det i dagsläget inte är ekonomiskt realistiskt att sluta använda uppfödda humlor i växthus eller tunnelodling, däremot finns det åtgärder som kan gynna vilda pollinerare i odling på friland av frukt och bär, exempelvis att lägga ut halmbalar i och kring odlingen som kan fungera som boplatser för vilda humlesamhällen.  

De skriver vidare att ”även om studierna inte kunde påvisa några akuta hot från de införda humlesamhällena är det fortsatt viktigt att gynna de vilda pollinerarna, till exempel i sin trädgård eller på sin kolonilott i stället för att köpa odlade humlor. Det gynnar både pollineringen och den biologiska mångfalden”.