Sedan 1990-talet har Sverige importerat uppfödda humlor från Europa för att pollinera grödor som tomater, äpplen och jordgubbar. Varje år införs nu mer än 4500 kommersiellt uppfödda humlesamhällen, varav den största delen används för tomatodling i växthus, enligt rapporten.

– Sveriges lantbruksuniversitets och Lunds universitets fältstudie är den största som har genomförts hittills, och visar att odlade införda humlor inte ökar spridningen av vanliga patogener, som virus och bakterier, eller parasiter. De påverkar inte heller vilda humlor negativt genom konkurrens, säger projektledaren Thorsten Rahbek Pedersen, i ett pressmeddelande.

Studien visar att det förekommer sjukdomar och parasiter hos de införda humlorna, men att det i de undersökta fallen inte förekommer nya varianter och att de förekommer i lägre utsträckning än hos de vilda släktingarna. Omfattningen av sjukdomar skiljer sig också åt mellan olika leverantörer av uppfödda humlor.

Risk för smittspridning

Forskarna gjorde också en så kallad öppen screening för att kunna hitta sjukdomsframkallande organismer som inte är kända idag och hittade spår av hittills okända virusarter. De uppger att det inte går att säga med dagens kunskap om dessa virus tillhör humlorna eller om det kommer från deras parasiter eller från pollen, men de menar att det är mindre troligt att dessa virus utgör ett hot mot vilda humlor.

– Riskanalysen visar dock att även mycket låga förekomster av nya patogener eller parasiter från införda humlor kan utgöra en risk för smittspridning, så Jordbruksverket föreslår att det nationella referenslaboratoriet för bihälsa vid Sveriges lantbruksuniversitet får medel till en löpande övervakning av patogener och parasiter i odlade och vilda humlor, säger Thorsten Rahbek Pedersen. 

Jordbruksverket ska också göra en genetisk undersökning om ifall de införda mörka jordhumlorna korsar sig med de lokala vilda humlorna av samma art.

Norge och Storbritannien har på grund av de potentiella riskerna infört restriktioner för införsel av uppfödda humlor.

Kan gynna vilda pollinerare på friland

Jordbruksverket skriver att det i dagsläget inte är ekonomiskt realistiskt att sluta använda uppfödda humlor i växthus eller tunnelodling, däremot finns det åtgärder som kan gynna vilda pollinerare i odling på friland av frukt och bär, exempelvis att lägga ut halmbalar i och kring odlingen som kan fungera som boplatser för vilda humlesamhällen.  

De skriver vidare att ”även om studierna inte kunde påvisa några akuta hot från de införda humlesamhällena är det fortsatt viktigt att gynna de vilda pollinerarna, till exempel i sin trädgård eller på sin kolonilott i stället för att köpa odlade humlor. Det gynnar både pollineringen och den biologiska mångfalden”.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet. 

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.