För att komma vidare efter coronakrisen behöver samhället ställa om de tillfälliga krisåtgärderna till långsiktiga insatser. Det var budskapet när Stockholms handelskammares omstartskommission presenterade sina tankar om framtiden i en livesändning på nätet på måndagen.

Infrastruktur- och trafikexpert Lars Hultkrantz, professor emeritus i nationalekonomi vid Handelshögskolan, belyste det faktum att antalet resor i kollektivtrafiken har minskat i storstadsregionerna, samtidigt som fler tar bilen.

– Det fungerar inte att alla ska åka bil till jobbet, sa han i ett pressmeddelande.

Kollektivtrafiken enda alternativet i staden

Han föreslår en höjning av skatterna på drivmedel – en insats som på kort sikt främst drabbar glesbygdsbor, men som på längre sikt inte får samma betydelse när elektrifieringen kommit längre.  

– I det långa loppet gynnar det människor som bor utanför storstadsområdena.

Enligt Lars Hultkrantz är kollektivtrafiken den enda hållbara masstransporten för regionpendling i storstadsregionerna, och därför måste den kunna klara många resenärer även under epidemier. Han föreslår bland annat förbättrad ventilation och krav på munskydd i kollektivtrafiken.

Bra internet en mänsklig rättighet

Amy Loutfi, professor i informationsteknologi lyfte fram vikten av digitaliseringen.

– Nu behöver digitaliseringen bli plan A – vi kommer inte fullt återgå till hur det var innan.

Amy Loutfi vill att bibliotek ska få i uppgift att utveckla tjänster för att minska det digitala utanförskapet, och att det erbjuds omskolning och vidareutbildning på områden som artificiell intelligens, cybersäkerhet och digitalisering.

Hon anser att bra internetuppkoppling är en mänsklig rättighet för att kunna delta fritt i samhället. I och med utbyggnaden av 5G-tekniken vill hon därför att man skrotar den kostsamma fibersatsningen på landsbygden, och istället ser till att internet med bra prestanda blir tillgängligt i hela landet – oavsett om det är trådlöst eller via fiber.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.