Energi

Trädgårdskonst lyfter grönskan

Små statyer av olika slag blir ett spännande inslag i trädgården.

Visst ska växterna vara i centrum. Men att placera roliga konstföremål, vackra krukor och fina figurer i grönskan triggar fantasin och förhöjer helhetsintrycket.

Fågelbad, klätterspaljéer, statyer, betongföremål, marschallhållare, rådjursskrämmare. Konstföremål i trädgården kan både lyfta fram växtligheten och skapa spännande effekter som sätter fart på kreativiteten.

– För mig är naturen det mest fulländade konstverket. Men allt som lockar ut människor i grönskan och som samtidigt bidrar till den biologiska mångfalden är positivt, säger Jessica Lyon, från webb-tv-kanalen Odlings-tv.

Jessica Lyon
Jessica Lyon. Foto: Claudio Bresciani/TT

Hon vill inspirera till odling och så länge prydnaderna inte riskerar att skada djur eller natur är det bara att släppa loss fantasin.

– Kolla att materialen tål väder och vind. Vi hade till exempel en trädgårdstomte, som barnen hade hjälpt till att måla, men tyvärr vittrade den sönder och lämnade vassa skärvor efter sig. Den fick vi ta bort.

Eld och vatten

När utsmyckningarna även är till nytta, tycker Jessica att det blir bäst. Som konstfulla fågelbad, färgglada fågelholkar och insektshotell som både är en prydnad i sig och till nytta för djur- och insektslivet.

– Personligen gillar jag eld och vatten, två av de ursprungliga elementen. Det kan bli otroligt effektfullt att ha en ljuslykta eller ljushållare i sin trädgård. Den blir som en fyr i mörkret, säger Jessica.

Den klassiska spiralformen förekommer ofta i naturen – i blommor, snäckor och till och med galaxer
Den klassiska spiralformen förekommer ofta i naturen – i blommor, snäckor och till och med galaxer. Kanske är det därför vi finner den så dekorativ? Foto: Lisa Wallström

I skenet kan man upptäcka nattfjärilar och fladdermöss och studera blommor som slår ut på natten och doftar som bäst då.

– Det ger en extra dimension till din trädgård.

Att smycka sin trädgård med olika föremål är en lika gammal vana som själva odlandet. Den kinesiska trädgårdskonsten tros vara den äldsta, tätt följd av länder i Mellanöstern och Nordafrika. Där blev murar, stenformationer, krukor och olika fågelbad eller vattenuppsamlare de första utsmyckningarna.

Trädgårdstomten är en vanlig staty i trädgården och har en lång historia (se faktaruta)
Trädgårdstomten är en vanlig staty i trädgården och har en lång historia (se faktaruta). Åsikterna om hur smakfull den är går isär. Foto: Shutterstock

Men det var grekerna som verkligen tog ut svängarna vad det gäller statyer och pelare.

På våra breddgrader i Skandinavien var det populärt med målade träinslag. Exempel på sådana går att se om man besöker Tycho Brahes trädgård på ön Ven.

Lyft fram naturen

En som skapar fantasifulla och funktionella utsmyckningar för trädgården är Eva Larsson. Hon är trädgårdsmästare och trädgårdsdesigner och driver företaget Stålhetta. De tillverkar olika stålprodukter med växtmotiv för trädgården.

– Naturen är ju alltid fantastisk, men det skadar aldrig att hjälpa den på traven en aning. Genom att förstärka det man gillar och renodla det lyfts prakten fram, säger Eva Larsson.

Eva Larssons första skapelse var en grind av stiliserat kaveldun
Eva Larssons första skapelse var en grind av stiliserat kaveldun. Bladen och blommorna är utskurna i plåt. Foto: Stålhetta

För henne började allt med att hon saknade snygga insynsskydd när hon ritade och planerade trädgårdar åt sina kunder. Så fort hon behövde en skärm eller en konstruktion för växterna att klättra på hittade hon bara trista massproducerade skivor av tryckimpregnerat trä.

– Då fick jag idén att tillverka något eget – fast i ett helt annat material: stål. Den första grejen jag gjorde var en grind. Den fungerade också som insynsskydd och hade motivet av kaveldun.

Formad av skogen

Inspirationen går tillbaka ända till barndomens landskap. Eva Larsson växte upp och bor, efter några svängar söderöver, återigen i Västerbotten. Där är klimatet ganska kärvt med långa, kalla vintrar och korta men ljusa somrar, vilket präglar växtligheten. Skogen, ängen och vattnet återkommer i hennes skapande.

– Barndomens landskap och upplevelser speglar sig i resten av livet. Min formgivning tror jag passar in där längtan efter naturen gror, säger Eva.

Hon har en förkärlek till växter med extra grafiskt uttryck, även de som andra kallar ogräs.

Skogen och dess växter är en ständig inspiration när Eva Larsson skapar sina stålföremål, som marschallhållarna av ormbunkar
Skogen och dess växter är en ständig inspiration när Eva Larsson skapar sina stålföremål, som marschallhållarna av ormbunkar. ”Kunderna vill helst att det ska finnas en funktion med sakerna också”, säger hon. Foto: Stålhetta

– Jag har använt hundkäx, tandpetarsilja, kvanne och olika ormbunkar. Ibland gör jag en avstickare till Toscana eller Kreta, för olivträd klarar man sig inte utan.

Bladen och blommorna är utskurna i plåt och formade till allt från spaljéer och skärmar till ljuslyktor och marschallhållare. Stålet är hållbart och starkt. Dessutom åldras det vackert när ytrosten breder ut sig. Den rödbruna nyansen smälter in fint i naturen.

– Jag tror det här med att ”boa” och att skapa miljöer med hjälp av växter, pinnar, stenar och vatten sitter djupt i oss människor. Vi mår bra av att bygga ett ”naturbo”, det triggar något ursprungligt i oss.

Trädgårdstomten – en klassisk prydnad

– Förlagan till dagens trädgårdstomtar går att spåra till antiken och statyer av fruktbarhetsguden Priapos, som ofta avbildas med frukter i händerna och en mössa på huvudet. Just huvudbonaden tycks ha hängt med till dagens tomtar.
– Kristendomens utbredning innebar att hedniska gudar förbjöds. Under renässansen blev Priapos populär igen sedan gamla skulpturer av guden hade hittats vid arkeologiska utgrävningar.
– Den storskaliga tillverkningen av tomtefigurer i terrakotta tros ha startat i tyska Thüringen i mitten av 1800-talet. Något senare tog trädgårdsälskande engelsmän figuren till sig och en omfattande import tilltog.
– Efter första världskriget tappade tomten sin popularitet. Dels för att den ansågs ”för tysk”, dels för att den hade blivit vanlig hos gemene man. Den började ses som kitschig och ett tecken på dålig smak.
Källor: ”Trädgårdskonster” av Eva Londos och Gabriella Bonis, Gecko.se.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV