Startsida - Nyheter

Radar

Höga kusten firar 20 år som världsarv

Höga kusten är ett unikt exempel på hur geologiska krafter drastiskt har präglat ett landområde på relativt kort tid, genom den mycket kraftiga landhöjningen som skett efter den senaste istiden.

I år är det 20 år sedan Höga kusten togs upp på Unescos lista över världsarv, rapporterar SVT Nyheter Västernorrland. Men finns det en risk med för mycket turism? Anna Carlemalm, föreståndare för Naturum Höga Kusten, tycker inte det.

På frågan om hur Höga kusten ska fortsätta vara världsunikt svarar Anna Carlemalm att det är viktigt att bevara de värden som finns och att vara varsamma med dem.

– Sedan tycker jag att det är viktigt att vi får lyfta och visa upp dem för andra. Att man förstår varför man är världsarv och vad som är unikt med platsen. Vi vill ju att folk också kommer hit och besöker oss, säger hon, till SVT.

Hon ser inte något stort problem med mycket turism, möjligen för de boende i området när det blir koncentrerat, och hon ser att skulle vara bra att sprida ut turismen lite mer.

– Men vi har tur i att vi är ganska robusta, genom att vara ett geologiskt världsarv. Så det ska ta ett tag innan vi sliter ut det, fortsätter hon.

Även Södra Ölands odlingslandskap togs upp på världsarvslistan för 20 år sedan.

Obalans i fördelningen

Totalt finns det 15 världsarv i Sverige som utnämndes mellan 1991 och 2012. Ett världsarv är en unik kultur- eller naturhistorisk miljö som vittnar om människans eller jordens historia. FN-organet Unesco som administrerar listan antog en konvention om skyddet av de mest värdefulla kulturhistoriska- och naturmiljöerna på en konferens 1972 och i dag finns 1121 platser och objekt på världsarvslistan.

Det finns dock en obalans i fördelningen av världsarven då två tredjedelar finns i Europa och cirka tre fjärdedelar är kulturobjekt. Världsarvskommittén har därför sedan 1990-talet arbetat med en global strategi för att åtgärda detta, uppger Riksantikvarieämbetet.

Sveriges 15 världsarv 

 •    Drottningholms slottsområde, Ekerö (1991)
 •    Birka och Hovgården, Ekerö (1993)
 •    Engelsbergs bruk, Fagersta (1993)
 •    Hällristningsområdet i Tanum (1994)
 •    Skogskyrkogården, Stockholm (1994)
 •    Hansestaden Visby, Gotland (1995)
 •    Laponia, Lappland (1996)
 •    Gammelstad kyrkstad, Luleå (1996)
 •    Örlogsstaden Karlskrona (1998)
 •    Södra Ölands odlingslandskap (2000)
 •    Höga Kusten, Ångermanland (2000)
 •    Falun och Kopparbergslagen (2001)
 •    Grimeton radiostation, Varberg (2004)
 •    Struves meridianbåge (2005)
 •    Hälsingegårdarna (2012)
Källa: Riksantikvarieämbetets hemsida

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV