Föreningen Medveten konsumtion lanserade i mars, i samband med den Internationella konsumentdagen, formellt det nya ordet ”cirkulent” som en beskrivning av framtidens konsument i en cirkulär ekonomi. I slutet på juli gick de också ut med att de till hösten ska dra igång en ny distanskurs i hur man blir en cirkulent.

– Det räcker inte längre med hållbar konsumtion, utan vi måste gå över till cirkulär konsumtion, säger Alexandra Davidsson, generalsekreterare och föreläsare på Medveten konsumtion.

Hon påpekar att det talas allt mer om hållbarhet i samhället och därför tar de nu nästa steg.

– En cirkulent tänker på nya sätt att konsumera – man lånar, byter, hyr, lagar, upcyclar, remakear, you name it. Det handlar om att inte konsumera nyproducerat helt enkelt.

Konsumentmakt

Alexandra Davidsson beskriver problemet som att vi inte tar hand om allt det som vi bryter upp ur jorden, och de resurser som vi redan har, utan fortsätter producera nya saker. Om man däremot agerar som en cirkulent så kan man skapa en konsumentmakt för fler cirkulära produkter och tjänster.

– Att regeringen nu äntligen antagit en strategi för en cirkulär ekonomi är väldigt positivt. Vi har jobbat med den här utbildningen ett tag och lanseringen passade så bra nu när strategin blev offentlig, säger hon.

Den strategi som Alexandra Davidsson nämner lanserades av regeringen den 9 juli (vilket vi rapporterade om i nummer 135 och 136) och utgår från visionen: ”Ett samhälle där resurser används effektivt i giftfria cirkulära flöden och ersätter jungfruliga material”.

I samband med att strategin offentliggjordes säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin i ett pressmeddelande:

– Det är inte klokt att värdefullt material används en gång och sedan slängs. Nu ska vi ändra på det. Den gröna återhämtningen som samhället nu behöver ska skynda på omställningen till en klimatneutral och cirkulär ekonomi.

"Många ögon riktade mot oss"

På frågan om Alexandra Davidsson tror att vi som samhälle är redo för en så pass radikal omställning som strategin pekar ut, menar hon att vi måste bygga ett samhälle som är redo för det:

– Vi måste ligga i framkant, och vi måste ta de här stegen. Min spaning internationellt sätt, är att vi har många ögon riktade mot oss i Norden när det gäller hållbar konsumtion och cirkulär ekonomi.

Hon menar att även om vi är väldigt dåliga på att vara hållbara konsumenter, i och med att vi köper mycket nyproducerat, så har vi ändå mycket kunskap – och vi har förutsättningarna.

– Det verkar som att svenska regeringen håller med om detta, fortsätter hon.

Förutom att ge kursdeltagarna ökade kunskaper om konsumtion och cirkulär ekonomi, och verktyg och tips för att agera mer hållbart, så ska den nya kursen också behandla begreppet prylsvinn, som lanserades i december 2018 (av föreningen och ett antal miljöorganisationer och företag) på DN debatt med definitionen:

”Den tid under en saks livslängd som den inte används. Kan även inkludera att saken slängs i förtid eller är konstruerad för en onödigt kort livslängd.”

Minska det sociala glappet

Föreningen Medveten konsumtion smyglanserade även begreppet cirkulent på Almedalen förra året under ett seminarium om just prylsvinn. Där lyftes bland annat att vi skulle behöva helt gå ifrån ordet ”konsumtion” och istället prata om ”användande” för att normalisera övergången till cirkulära tjänster.
För att minska prylsvinnet kan man till exempel hyra eller dela istället för att köpa nytt.

– Om du leker med tanken, behöver alla i kvarteret varsin gräsklippare, eller skulle man kunna dela på en?, säger Alexandra Davidsson.

Hon vill lyfta det positiva, att det är roligt, och att det även kan hjälpa till att minska det sociala glappet som hon upplever att vi har i Sverige.

– Vi behöver prata mer med varandra, gemene man. Vi människor är sociala varelser och det kan bli så himla ensamt. Särskilt nu med coronapandemin och i efterdyningarna av den tror jag att det är ännu viktigare. Jag tror att lösningarna går hand i hand, allt hänger ihop.

"Skam inte vägen framåt"

Föreningen har under ett antal år hållit två andra distanskurser på temat konsumtion i samarbete med Studiefrämjandet. Alexandra Davidsson berättar att det är ett stort intresse för dessa, mycket positiv respons och att det har kommit önskemål om mer. Förutom kurserna, håller de också i föreläsningar och workshops för företag. Föreningen skriver att de ”strävar efter reflektion snarare än perfektion” och att de vill ge ”inspiration utan pekpinnar”.

Alexandra Davidsson betonar också detta synsätt och att hon är tveksam till att skambelägga:

– Vi arbetar inte med shaming, det ska inte vara pinsamt. Vi tycker inte att det är vägen framåt.

Hon menar att de lutar sig mot den forskning som visar att beteendeförändringen ofta blir större när man snarare jobbar med att försöka inspirera och ger information.

Språkets makt

Det finns också en strategi bakom lanseringen av de nya orden, ”prylsvinn” och ”cirkulent”, och föreningen uppmanar alla som vill att sprida och använda dem.

– Språkets makt påverkar mer än vad man tror, vi börjar ju någonstans med språket, som går över i attityd, som går över i förändringar, säger Alexandra Davidsson.