Runt om i världen angrips människor som försöker motarbeta exempelvis skogsskövling och gruvbrytning.

Förra året fick minst 212 människor sätta livet till för sin kamp för miljön – det blodigaste året hittills för de som befinner sig vid frontlinjen, skriver miljö- och människorättsorganisationen Global Witness i sin årliga rapport, som har sammanställt den här typen av dödsfall sedan 2012.

– Jordbruksföretag samt olje-, gas- och gruvdrift har genomgående varit de största drivkrafterna bakom attacker mot mark- och miljökämpar, säger Rachel Cox, talesperson för Global Witness.

Mörkertal

Troligtvis finns det dessutom ett mörkertal eftersom många dödsfall antingen inte rapporteras eller rapporteras felaktivt, framför allt i Afrika, enligt Global Witness.

Av de mord som organisationen har kunnat bekräfta tillhörde runt 40 procent av offren en ursprungsbefolkning och två tredjedelar av morden skedde i Latinamerika. Flest, 64 stycken, registrerades i Colombia.

Näst flest mord registrerades i Filippinerna, där 43 miste livet förra året. Därefter följer Brasilien, Mexiko, Honduras och Guatemala på listan.
I såväl Latinamerika, som i Asien och Afrika, försöker ursprungsbefolkningar skydda sina historiska marker och naturresurser från myndigheter och företag som vill exploatera områdena.

Skogsvaktare sköts

Många av morden kan kopplas till protester mot olaglig gruvdrift – liksom mot jordbrukssektorn och protester mot bland annat skogsskövling, jordreformer och vattenanvändning.

I oktober knivhöggs till exempel två aktivister till döds i närheten av en palmoljeplantage i norra Sumatra i Indonesien. Men miljökämpar dödas även i Europa. I Rumänien sköts en skogsvaktare till döds för att ha försökt skydda en av Europas största urskogar mot organiserade kriminella gäng som avverkade träden för ekonomisk vinning.

Förutom att riskera att dödas utsätts även miljöaktivisterna för hot och trakasserier – och kvinnor är särskilt utsatta, enligt organisationen.
”Sexuellt våld används som en taktik för att tysta kvinnliga aktivister, och det mesta rapporteras inte”, står det i rapportern.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.