Vissa fornlämningarna kan vara väg att försvinna. En grupp forskare har gjort en ny studie på en stenåldersboplats i Skåne och vittnar om ett oroväckande resultat.

– På hälften av stället är de organiska fornlämningarna helt försvunna och på andra hälften är de helt i upplösningstillstånd. Det är ganska chockerande, säger arkeologen Adam Boethius vid Lunds universitet, en av forskarna bakom studien.

Forskarna gjorde förra året nya utgrävningar vid en ovanligt välbevarad boplats från jägarstenåldern i Ageröds mosse i centrala Skåne, daterad till för omkring 8700–8200 år sedan. Platsen var särskilt lämpad för en fallstudie på grund av att utgrävningar gjorts tidigare på både 40- och 70-talen. Genom att jämföra utgrävningarna kunde forskarna se hur mänsklig aktivitet påverkat de organiska fornlämningarna.

– Vi kunde se enorma skillnader i bevaringen. De har legat bevarade i marken i 9000 år, men på 75 år har de totalt sönderfallit. Det är bedrövande.

Ser hur klimatet har förändrats

Organiskt material såsom föremål av ben, snidade horn och träredskap har legat bevarade i mossen. Under den allra senaste delen av människans historia har försurning, utdikning och klimatförändringar gjort att fornlämningarna bryts ner i allt snabbare takt. Forskarna har undersökt omkring 4 000 fragment från boplatsen. De organiska fornlämningarna fungerar också som ett sorts klimat- och miljöarkiv.

– Det är en del av vårt kulturarv, men det handlar inte bara om det kulturhistoriska, utan det är så mycket mer som ligger och försvinner utan att vi riktigt vet i vilken omfattning, säger Adam Boethius och fortsätter:

– Om vi har ett långtidsperspektiv bakåt, hur klimatförändringar sker över tusenårsperioder, har vi en bättre möjlighet att modellera för framtiden.

Två decennier innan allt är borta

Han anser att sannolikheten är hög att det ser ut på samma sätt på andra platser i Sverige och även i andra länder. Kunskapen om fornlämningarnas nedbrytning är enligt honom låg i dag och det kommer att krävas omfattande utredningar för få koll på läget.

– Tjugo år, sedan är det svårt att få ut något vettigt ur de delarna som är kvar i Ageröd i dag. Vi förlorar hela tiden jättemycket på vägen.

Forskaren menar att det trots allt ännu finns potential, det som kan måste räddas.

– De nya analysmetoder vi har i dag med DNA- och isotopanalyser, som har revolutionerat insynen i vår förhistoria, är baserat på organiskt material. Om de tillåts försvinna är det mycket som berörs.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet. 

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.