På fredag inleds Stockholm Pride, som i år hålls digitalt på grund av pandemin, och med anledning av detta lyfter Pell Uno Larsson, Ledamot i RFSL:s förbundsstyrelse och ansvarig för RFSL:s seniornätverk, de äldre hbtqi-personernas situation.

Han påpekar att å ena sidan kan den digitala formen av årets Pride-firande vara positivt då fler kan få möjlighet att delta i seminarierna, även de som bor på mindre orter. Samtidigt kan det vara en utmaning för många äldre med nya digitala plattformar och det kan vara svårare att höra vad andra deltagare säger. Men även under normala omständigheter kan det vara svårt för äldre att orka gå med i Pride-paraden skriver han.

Önskan att träffa andra hbtqi-personer

RFSL:s seniornätverk genomförde en enkät i slutet av förra året till äldre hbtqi-personer och Pell Uno Larsson lyfter att många enligt svaren upplever att de, precis som andra äldre, blir mer ensamma och att det finns en stor önskan att kunna träffa andra hbtqi-personer och få uppleva sig själv som norm. Cirka 20 procent uppger att de sällan eller aldrig är öppna med att de är hbtqi-personer för andra.

”Vi behöver fler mötesplatser för äldre hbtqi-personer i Sverige och fler boenden med hbtqi-profil samt gärna även fler platser och sammanhang där äldre och yngre kan träffas i gemenskap.” skriver Pell Uno Larsson.

Komplement till Pride

Han efterlyser också forum där erfarenheterna från de äldre i hbtqi-rörelsen kan tas till vara och där de äldre kan få höras och ta plats.

”Många andra länder har LGBT History Month som ett komplement till Pride, där hbtqi-personers historia lyfts fram och berättelser från oss som var med och skapade rörelsen får höras och stå i centrum.”