Fritidsbankens idé är enkel; alla ska kunna låna bättre begagnade prylar under 14 dagar. Vem som helst kan också bidra till verksamheten på olika sätt – genom att skänka utrustning, bidra ekonomiskt eller hjälpa till som frivillig.

Även om verksamheten har utvecklats sedan starten är grundvärderingarna desamma: återbruk av utrustning som ger en aktiv fritid och som är gratis. Den första Fritidsbanken öppnades i Deje 2013 och var då ett projekt mellan Forshaga kommun, Forshaga-Munkfors församling och projektet Ett Öppnare Värmland. Verksamheten har växt rejält sedan dess och nu är det Kopparbergs tur. Fritidsbanken, som är den 99:e i Sverige, är belägen i en källarlokal på Konstmästaregatan.

Intresset från Kopparbergsborna har varit stort, säger Henric Byström, varumärkes- och kommunikationsansvarig på Fritidsbanken Sverige.

– Många människor har hört av sig och velat skänka utrustning redan innan starten. När vi öppnar en ny Fritidsbank behövs minst 1000 prylar samlas in. Den gränsen nåddes redan innan sommaren.

Skridskor mest populärt

Vad som efterfrågas mest är ortsberoende. Finns en skidbacke i närheten, är det den typen av utrustning man vill låna.

– Skridskor är den enskilda produkt som lånas ut mest, vintern är normalt högsäsong. På sommaren efterfrågas inlines, skateboard och strandprylar som simfötter och flytvästar. I år när många människor ”hemestrar”, är det mer utlåning av ryggsäckar, tält och trangiakök.

Även Thomas Carlsson, en av de två ansvariga för verksamheten i Kopparberg, är glad över responsen.

– Reaktionerna är bara positiva! Man tycker att det är toppen att kunna testa utrustning innan man bestämmer sig för vad man vill köpa eftersom det är så dyrt.

Knyter samman föreningar

De flesta Fritidsbanker drivs med kommunen som huvudman men det finns även exempel på att man har startat i föreningsregi och sedan gått över till att bli en kommunal verksamhet. Henric Byström ser många fördelar med det.

– Dels har kommunen helt andra ekonomiska muskler, dels har man också många verksamhetsområden där Fritidsbanken passar in – från fritid till miljö, skola, arbetsmarknad, turism, hälsa, och så vidare.

Henric Byström tror att verksamheten i Kopparberg kan knyta samman olika föreningar.

– Idrottsföreningar och fritidsföreningar ser Fritidsbanken som ett bra sätt att marknadsföra sin verksamhet. För individen betyder verksamheten att man får möjligheten att prova på olika aktiviteter på ett enkelt sätt. Fritidsbanken ersätter ju inte köp av utrustning för fysiska aktiviteter som man gillar. Däremot gör den fysisk aktivitet demokratisk!

Positivt för samhället

Att fenomenet Fritidsbanker bidrar på ett positivt sätt till samhället har lyfts i en rapport från det statliga forskningsinstitutet RISE där de konstaterar att tillgången till fritidsartiklar gör att människor rör sig mer och att de därigenom mår bättre. Det kan också leda till att låntagarna söker sig vidare inom föreningslivet.

Andra sociala effekter anses vara en ökad inkludering samt en möjlig minskad stigmatisering, genom att personer eller familjer med mindre ekonomiska resurser kan delta i sammanhang som de annars hade undvikit.

De ekonomiska effekterna visar sig i minskade sjuktal vilket ger minskade kostnader för kommunen samt nya arbetstillfällen.

Undviker nyinköp

Miljöaspekterna väger minst lika tungt. Det finns direkta effekter, det vill säga att återbruket kan reducera klimatpåverkan med 70 procent genom att man undviker nyinköp och istället renoverar utrustning och förlänger dess livslängd. Indirekt påverkar Fritidsbanken normer och beteende där unga är en viktig grupp att nå eftersom de även kan påverka sina föräldrars inställning mot ett mer miljömedvetet beteende.

Samtidigt som Fritidsbankerna expanderar i Sverige, har Kanada visat intresse för verksamheten. Kanske är steget mellan Konstmästaregatan i Kopparberg och Kanada inte så långt i en tid där klimatet berör alla.