Borgmästaren i staden Portland, demokraten Ted Wheeler, besökte natten mot torsdagen svensk tid en av de återkommande Black lives matter-protesterna där. Federal polis använde tårgas mot demonstranterna och Wheeler var en av de som fördes bort från folkmassan, iförd skyddsglasögon och skyddsmask.

– Det här är en oerhörd överreaktion från de federala polisernas sida, sade Wheeler till tidningen The New York Times efteråt.

– Det här är utan tvekan urban krigsföring.

Händelsen sätter fingret på det som blivit en hätsk debatt mellan å ena sidan president Donald Trump och hans regering, å andra sidan flera borgmästare i främst demokratledda städer där Black lives matter-manifestationer varit omfattande.

Portland är just en av de städer dit federal polis har skickats för att hantera demonstrationer, som i de flesta fall har varit lugna men stundtals kantats av vandalisering och våld.

Men den federala polisens metoder har väckt vrede bland såväl demonstranter som folkvalda. Enligt Portlands politiska ledning har civilklädda poliser – utan att identifiera sig och utan att ge någon motivering – släpat in fredliga demonstranter i omärkta bilar. Från demonstranterna haglar vittnesmålen om omotiverade övergrepp.

”Den federala regeringen har valt Portland för att använda sina skrämseltaktiker i syfte att hindra våra invånare att protestera mot polisbrutalitet”, skriver Oregons distriktsåklagare i en stämning riktad mot bland andra departementet för inrikes säkerhet.

"Spöa upp människor"

Somliga, däribland borgmästare Wheeler, liknar de beväpnade och kamouflageklädda poliserna vid ockupationsstyrkor. I sociala medier talar Trumpkritiker om ”början på ett inbördeskrig”.

Fullt så dramatiskt är dock inte läget, enligt Chris Galdieri, statsvetare vid Saint Anselm College i New Hampshire.

– Jag tror inte att det är början på inbördeskriget, men det här ställer väldigt allvarliga frågor, säger han till TT.

– Amerikaner har vissa civila rättigheter och nästan allt vi ser i Portland tycks kränka dessa. Det tycks finnas en tydlig linje om att skicka federala agenter till staden för att spöa upp människor. Det är extraordinärt och inte förenligt med den grundlagsstadgade mötesfriheten.

Beslutet att sätta in federala poliser i Portland går hela vägen upp till Donald Trump. Presidenten har sagt att han vill använda samma metod i andra städer han menar har tagits över av ”upprorsmakare och anarkister”.

– Vi tittar på Chicago också, vi tittar på New York, sade Trump på en presskonferens nyligen där han också pekade ut Philadelphia, Detroit, Baltimore och Oakland.

"Inte vår demokrati"

I protest mot presidentens planer skickade i måndags 15 borgmästare – från bland annat Chicago, Washington och Los Angeles – ett gemensamt brev till justitiedepartementet. Borgmästarna beskriver de federala styrkornas agerande som grundlagsvidrigt och skriver att “det här är taktiker vi förväntar oss från auktoritära regimer – inte vår demokrati”.

Chris Galdieri påpekar att en gemensam nämnare förenar de städer som Trump pekat ut – de är alla starka demokratfästen.

– Politiskt är det verkligen bisarrt. Trump tycks fortsätta sin pågående fejd med stora demokratstyrda städer, och Portland är förstås det perfekta exemplet på en sådan.

Tidigare har den federala regeringen legat i fejd med demokratkontrollerade städer och delstater om bland annat synen på papperslösa och klimatpolitik.

"Farligt prejudikat"

Den amerikanske presidenten har också anklagats för att använda Portland som ett sätt att flytta fokus från coronapandemin till ett politikområde – lag och ordning – där han känner sig mer hemma.

Chris Galdieri menar att det är svårt att slå fast Trumps drivkraft, men att en sak i alla fall är säker:

– Det enda jag med säkerhet kan säga om Portland är att om syftet är att stoppa protesterna så fungerar det inte. Protesterna verkar växa för varje person som de federala styrkorna griper.

USA:s justitiedepartement utreder nu om federal polis har använt övervåld mot demonstranter i Portland. Samtidigt har en domstol beslutat att den federala polisen inte får gripa, hota eller använda våld mot journalister och oberoende observatörer.

Visste du att sjukskrivna kan få kulturaktiviteter på remiss från vården? Så kallad kulturunderstödd rehabilitering eller Kultur på recept kan användas för att behandla personer med psykisk ohälsa som stressproblematik, ångest, depression eller vid långvarig smärta.

I en studie där 400 personer deltog erbjöds hälften Kultur på recept och hälften fungerade som kontrollgrupp. Deltagarna i kulturgruppen fick träffas under tio veckor vid två tillfällen i veckan i grupper om 6–9 personer, för att göra någon form av kulturaktivitet tillsammans. Det rörde sig till exempel om att sjunga, spela teater eller testa olika hantverk som måleri. 

– Kulturaktiviteterna bidrar till att deltagarna utmanar sig själva, att bara ses för en ”fika” räcker inte för att få till stånd en förändring. Träffarna är lustfyllda och det sociala sammanhanget behövs för att våga gå utanför sin trygghetszon, vilket i sin tur bidrar till deras utveckling, säger Paula Bergman, doktorand på Hälsohögskolan vid Jönköpings universitet.

En av deltagarna berättar om att testa att dreja, i en intervju på Jönköpings universitets hemsida.

– Jag tänkte bara ”hur ska det här gå, det här kommer inte jag och klara”, men sen när jag väl var där första gången vill jag bara tillbaka. Jag vill göra det igen, det var skitkul. […] Man känner att man klarar av någonting, det är ju jättebra för självkänslan liksom.

Störst effekt hos deprimerade

Efter sex och tolv månaders behandling hade den psykiska ohälsan minskat hos deltagarna i kulturaktiviteter jämfört med kontrollgruppen. Stört effekt syntes hos personer med depression.

– Studien visar att det ger resultat, det betyder mycket för de här personerna att få vara med i ett sammanhang. Det är därför viktigt att fler får möjlighet att delta i kultur på recept som ett alternativ eller komplement till sin konventionella sjukvård, säger Paula Bergman.

Aktiviteterna kräver inte prestation, och är frivilliga. Behandlingen fungerar även arbetsförberedande i bemärkelsen att deltagarna behöver passa tider, träffa nya människor och besöka nya platser.

Sex regioner ingick i studien: Region Jönköpings Län, Region Östergötland, Region Kalmar Län, Region Uppsala, Region Blekinge samt delar av Västra Götalandsregion.

Motivation och självkänsla stärks

Parallellt testar och utvärderar Region Skåne metoden i ett forskningsprojekt som pågår fram till sommaren 2024. Några exempel på kulturaktiviteter som erbjuds patienterna är stadsvandringar, gemensam högläsning och konserter på Malmö Opera.

Resultaten är hittills goda, menar Anita Jensen, kultur -och hälsostrateg vid Kompetenscentrum primärvård som leder forskningsprojektet inom Region Skåne.

– Vi kan genom vår forskning se att motivation och välbefinnande samt den positiva självkänslan stärks hos deltagarna liksom sociala relationer och samhörighet till samhället, säger hon i en intervju på den nationella kunskapsplattformen Mötesplats social innovation.

Kultur på recept är ett bra komplement till medicinsk behandling av psykisk ohälsa, menar Sofia Carlin, leg. psykolog och specialist i klinisk psykologi, som också deltar i Region Skånes projekt.

– En fara är att vården behandlar onödigt många medicinskt och därmed gör normala känslor och reaktioner sjukliga i onödan. Vården behöver fler verktyg och här är Kultur på recept ett bra komplement, säger hon och fortsätter.

– Det man bland annat behöver göra för patienter med psykisk ohälsa, vilket Kultur på recept gör, är att hjälpa patienterna hitta nya beteenden och rutiner. Dessa rutiner och aktiviteter behöver vara kravlösa, sociala och meningsfulla, säger Sofia Carlin.

En fördel är att verktyget Kultur på recept tar patienterna ut från vårdcentralen, menar Yvonne Lindberg, Leg kurator och rehabkoordinator.

– För vissa patienter var vi annars de enda som såg dem. Vi ser att Kultur på recept-deltagarna fått nya kontakter och intressen. Att de har hittat tillbaka till lust och glädje. Deras behov av vårdkontakt har minskat. Det blev ett steg vidare där patienterna hamnar i ett nytt sammanhang och bryter sin sociala isolering, säger hon.

Såg du på TV4-nyheterna måndagen den 4 december? I så fall kunde du se kycklingar som slungades omkring på rullband i en gigantisk maskin och klämdes till döds. Skadade och sjuka kycklingar lämnades i backar där de åt på varandra. Det var Djurrättsalliansen som hade filmat med dold kamera inne på en av Kronfågels kläckerianläggningar. Om du är som de flesta så mådde du illa av att se bilderna. Kanske du till och med bytte kanal för att du inte ville se det? Reaktionerna visar att vi bryr oss om djur och lidandet de utsätts för. 

Kronfågels VD Fredrik Strømmen säger om bilderna: ”Så det jag ser här är någonting som absolut inte följer våra rutiner.” Det är som det alltid brukar låta när djuren plågas i Sveriges djurfabriker. Det är enskilda undantag som ska åtgärdas snabbt — vill de få oss att tro. ”Jag och alla våra medarbetare har ju djurvälfärd som första prioritet och högsta mål” säger också Kronfågels VD. Är det någon som fortfarande tror på detta? Jag tror att många av oss konsumenter VILL så gärna tro det eftersom vi inte gärna ändrar våra vanor. Därför är vi extra lättlurade när det gäller påståenden som dessa. 

Men är det inte dags att vi slutar med vårt kollektiva självbedrägeri och istället är ärliga mot oss själva? Det går inte att undgå våld och lidande i djurindustrin, oavsett hur många kontroller som utförs. När vi betraktar kännande varelser som en produkt (dessutom billig) som ska framställas i snabb takt för högsta profit så leder det med säkerhet till stort lidande. Vi har alla en moralisk plikt att granska hur djuren behandlas i djurindustrin eftersom det är vi som stödjer den med våra inköp.

Sanningen är endast några googlingar borta. När du har sett hur djuren har det så fråga dig: stämmer detta överens med dina värderingar? Om inte så är det dags att öppna dörren för en ny kulinarisk värld – alla fantastiska smaker och former från växtriket! Mycket av det känner du redan igen, men du kan få en chans att testa nya växtbaserade produkter och recept som inte har en stark bismak av lidande och död.