Radar

Växtrötter gör att klimatutsläppen i Arktis ökar

En stor bit av vegetationen på tundran i nordvästra Alaska har rasat ned när permafrosten tinat.

Ny forskning visar att mängden kol som frisläpps när permafrosten smälter är mycket högre än man trodde tidigare. Anledningen är att växters rötter stimulerar mikrobiell nedbrytning i jorden och därigenom ökar utsläppen.

I permafrost lagras lika mycket kol som i all jordens växter och atmosfär tillsammans. Sedan tidigare har man räknat ut att mellan 50 och 100 miljarder ton kol kommer att släppas ut fram till år 2100 när permafrosten smälter i ökad hastighet på grund av ett allt varmare klimat. Men nu har man också sett att när växternas rötter ”matar” mikroorganismerna i jorden med socker så resulterar det i ännu högre utsläpp. Den här effekten kallas för priming. Studien har gjorts av ett internationellt forskarteam som letts av forskare vid Umeå och Stockholms universitet och resultaten redovisas i Nature Geoscience.

"Känt till priming sedan 50-talet"

– Vi har känt till priming sedan 1950-talet, men vi visste inte om denna småskaliga ekologiska interaktion hade en betydande inverkan på den globala koldioxidcykeln, säger forskaren Frida Keuper vid Umeå universitet i ett pressmeddelande.

Motsvarar en fjärdedel av utsläppsbudgeten

Den här effekten gör att det blir ett tillskott på ytterligare 40 miljarder ton kol fram till år 2100. Det motsvarar nästan en fjärdedel av den återstående mänskliga utsläppsbudgeten för att den globala uppvärmningen inte ska överstiga 1,5° Celsius.

– Dessa nya fynd visar hur viktigt det är att beakta småskaliga ekologiska interaktioner, till exempel primingeffekten, i global modellering av växthusgasutsläpp, säger Birgit Wild vid Stockholms universitet som också har varit med och lett studien.

För att komma fram till resultatet har man kombinerat kartor över växtaktivitet och data om kolinnehåll med litteraturstudier om priming och vetenskap om växters rötter.