Det är i rapporten Yemen 5 years on: Children, Conflict and Covid-19 som Unicef lyfter de allvarliga läget för Jemens barn. Förutom undernäringen, som man tror kommer gå upp med 20 procent i år, så skriver man också att andelen barn som kan dö av orsaker som går att förhindra kan öka med så mycket som 28 procent. Dessutom kan 7,8 miljoner barn gå miste om sin utbildning och istället utsättas för barnarbete, barnäktenskap eller utnyttjas av väpnade styrkor.

23 500 barn kan dö redan i augusti

Hjälparbetet i regionen är i dag väldigt underfinansierat vilket innebär att många insatser snart kommer att behöva avslutas om inte mer pengar kommer in. Om tillräckligt med pengar inte har kommit in i slutet av juli kan arbetet med att ge barnen rent vatten och sanitet komma att upphöra. Redan i augusti kan 23 500 akut undernärda barn komma att dö och fem miljoner kommer inte att få sina vaccin mot dödliga sjukdomar. Även gravida och ammande kvinnor drabbas hårt då de förlorar sin tillgång till vård.

”På en enda dag kan ett barn i Jemen möta orättvisor och svårigheter på en skala som de flesta människor inte kommer att uppleva under hela sina liv. Oavsett våra egna bekymmer just nu har vi alla ett ansvar att agera och hjälpa barnen i Jemen. De har samma rättigheter som vilka andra barn som helst” skriver Unicef:s representant Sara Beysolow Nyanti i rapporten som publicerades i slutet av juni.

Vädjar om ett fredsavtal

Kriget i Syrien eskalerade i mars 2015, sedan dess har 1,7 miljoner barn fått fly från sina hem och lever nu i tillfälliga läger på andra platser i landet. Konflikten i landet är långt i från över, än i dag finns det 35 aktiva frontlinjer, men många drabbas ännu värre av svälten och koleraepidemin som också pågår. Både ekonomin och sjukvården i landet är i dag på väg att kollapsa.

Ovanpå allt detta har nu även covid-19-pandemin lagt sig, vilket drabbar den fattigaste befolkningen hårdast, de som inte har någon möjlighet till social distans och god hygien.

Unicef vädjar nu till de stridande parterna att de avbryter konflikten och skriver under ett fredsavtal. ”Den här konflikten har inga vinnare, och de som får lida mest är barnen i Jemen”, skriver man i rapporten och tillägger också att de i dag bara har tio procent av den finansiering som skulle behövas för att kunna hjälpa barnen.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.