Krönika

Naturen på väg att utkonkurreras

Europas största fältförsök för genträd, transgena hybridaspar, har funnits i Laholms kommun sedan 2010. Hybridaspar är en korsning av den europeiska (populus tremula) och den amerikanska aspen (populus tremuloides).

Hybridaspen är steril. Den blir dubbelt så hög som den europeiska varianten. Genom genmodifiering vill man komma åt mera kunskap om trädets genetik och påverka den så att träden kan användas kommersiellt som biomassa.
Naturvårdsverkets odlingstillstånd för forskarna från Umeå Plant Science Centre har omfattat fyra hektar för 636 träd som innan dess odlats och behandlats i växthus.

Projektledare Stefan Jansson kom ner från Umeå i maj 2015 för att ge lugnande besked om sin forskning åt ett 40-tal nyfikna – jord- och skogsbrukare och en miljöengagerad allmänhet. Nej, det skulle inte finnas någon risk. Innan pollen bildas tas knopparna ner, påpekade han. På fältförsöket, ja, men hur ska det sedan gå till?

Med gentekniken hoppar man över biologins naturliga utveckling (evolution), konstaterar Christoph Then i en intervju i Deutschlandradio 2019. Han har arbetat i över 20 år med biotekniken och dess konsekvenser för naturen. Transgena aspar producerar under hela sin livstid samma insektgift som bakterien bacillus thuringiensis (Bt). Denna inbyggda gen gör att manipulerade träd har lättare för att överleva än icke-manipulerade. Skadeinsekterna som ska bekämpas kan bli resistenta. Förödande med tanke på trädens livslängd (minst 20 år). Och pollen! Asparnas pollen och även frön sprids med vinden. De kan också hamna i vattendrag och därmed sprida sitt inbyggda arv över stora områden. Sedan 2008 är Christoph Then VD för Testbiotech, ett oberoende institut i München, Tyskland och även i Bryssel.

Jag minns hur tyst det var i lokalen vid den gamla plantskolan med asparna utanför. Endast en åhörare tappade balansen då Jansson talade om framtida vinstmöjligheter genom att jämföra genträd med genmanipulerad bomull.
– Det är ju gift i växterna, ropade mannen upprörd och fortsatte, dessa genmodifierade växter är en katastrof för miljontals småbönder i världen, de har dessutom inte råd att gång på gång köpa nytt utsäde som är patenterat. Hans kommentar blev hängande i luften.

Så kom hettan 2018. Fältförsökets träd vissnade. De skrek efter bevattning. Vattenmagasinet från gamla plantskolan var dock sålt till en lantbrukare som behövde vattnet själv. Men träden överlevde!

Ewa Mellerowicz, professor för skoglig genetik och växtfysiologi på Umeå Plant Science Center (UPSC) vid SLU är nöjd med fältförsöket som nu avslutats. Modifieringen för att få till mer sockerarter i veden har slagit väl ut, på så vis krävs det mindre energi och kemikalier i raffinaderierna. Framöver ska fossila bränslen ersättas med växter för biomassa, energi, bränsle, plasttillverkning med mera, säger Mellerowicz till Hallandsposten (6/7 2020).

Fristående Umweltinstitut München ger en dyster syn på genträd: sedan 1988 har försöksodlingar ägt rum i världen. I Europa är det i Sverige, Belgien och Polen som var först. 2002 gav Kina tillstånd för placering av genmodifierade aspar. Över 1,4 miljoner av dessa träd planterades 2004 utan att kontrolleras. Redan 2006 blev FN-länderna som undertecknade konventionen för biologisk mångfald (CBD) kritiska mot planteringen av genträd med tanke på de sociala och ekologiska konsekvenserna. Kina fortsätter med planteringen, USA har inte undertecknat CBD.

Plantager är ingen skog säger Tysklands federala skogslagstiftning, träden måste ha en mångfaldig funktion som ska ge livsmiljö för olika växter, insekter, fåglar. För den ansvariga myndigheten hör ”snabbväxande plantager med trädgenererande växter” till jordbruket. Där finns redan kortlivade majs och raps som energigrödor.

Umeås centrum för experimentell växtforskning som nu kallas Centrum för skogsbioteknik (UPSC) talar ett annat språk. Centret har sex industriella partners: bland annat Sveaskog och Stora Enso. Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har beviljat medel till 2021.

Mer sol och vind.

Det går på tok med skogen.