– Byggandet av dammen och vattenfyllningen går hand i hand, säger vattenministern Seleshi Bekele i tv-sända kommentarer på onsdagen.

Protesterna från grannländerna lät inte vänta på sig. Egyptens utrikesdepartement har bett om en brådskande förklaring från Etiopien om huruvida man faktiskt börjat fylla dammen.

Sudans bevattningsdepartement skriver i ett uttalande att vattennivån i Blå Nilen sjunkit med nittio miljoner kubikmeter om dagen, och att man ”avvisar alla unilaterala beslut tagna av någon av parterna medan förhandlingarna pågår”, rapporterar Reuters.

Samtidigt säger etiopiska källor till AFP att den höjda vattennivån innanför dammen har helt naturliga orsaker. Förklaringen är att det kraftiga regnet innebär att vattenflödet nu är högre än vad dammens kulvertar kan skicka ner för floden – men portarna är inte stängda, enligt anonyma källor vid landets vattendepartement.

Kontroversiellt bygge

Den stora etiopiska renässansdammen har orsakat osämja sedan byggnationen inleddes 2011.

Projektet är en central del i Etiopiens ambition att bli Afrikas största elexportör. I Egypten och Sudan är i stället oron stor över att dammen ska leda till minskade flöden i den livsviktiga Nilen, och länderna har efterfrågat ett avtal som garanterar minimiflöden och konfliktlösningsmekanismer innan anläggningen tas i bruk. Dammen är uppförd på bifloden Blå Nilen, som står för 85 procent av Nilens vatten.

USA-ledda förhandlingar

Förhandlingar mellan Etiopien, Egypten och Sudan har pågått i flera år, i samarbete med USA. Så sent som i slutet av juni sade Egyptens premiärminister att ett temporärt avtal nåtts, men på tisdagen kom istället rapporter om att förhandlingarna brutit samman igen.

Osämjan länderna emellan består rent konkret om under hur lång tid dammen ska fyllas. Etiopien har krävt att få fylla dammen under sex år, medan Egypten vill att det ska ske över en längre tidsperiod på mellan tio och tjugo år.
Etiopien har också konsekvent hävdat att dammen börjar fyllas under regnperioden i år, oavsett om ett avtal finns på plats.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.