Radar

Forskare ifrågasätter bilden av lantbruket som en klimatbov

Per Frankelius är forskare i företagsekonomi vid Linköpings universitet och kritisk till synen på lantbruket som en klimatbov.

I FN:s klimatpanel IPCC:s senaste rapporter sägs att lantbruket, tillsammans med skogsbruk och annan landanvändning, står för 23–24 procent av världens samlade klimatutsläpp. Men Per Frankelius, universitetslektor vid Linköpings universitet, är kritiskt till siffran och menar att de inte tar hänsyn till kolbindningen.

Förutom att jordbruket släpper ifrån sig en betydande mängd negativa växthusgaser så sker också en storskalig fotosyntes där koldioxid binds i grödorna samtidigt som syre produceras. En del av kolet hamnar i växternas rötter, men största delen binds i kolhydrater.

"Utsläppen sker i en annan sektor"

– Det faktum att kolet binds i grödorna samtidigt som de avger syre, på samma vis som växande skog, är en positiv effekt som inte finns med i IPCC:s kalkyler, där man bara räknar med de klimatgaser som är negativa för klimatet, säger Per Frankelius, universitetslektor och docent i företagsekonomi vid Linköpings universitet, som nyligen publicerat en artikel i ansedda Agronomy Journal, utgiven av American Society of Agronomy.

Argumentet mot att inte räkna med kolet som binds i grödorna brukar vara att när de konsumeras i nästa led – av djur och människor – så bildas koldioxid igen. Men enligt Frankelius sätt att räkna så ska inte de utsläppen belasta lantbruket eftersom ”det sker i en annan sektor”.

Stor utvecklingspotential

Även om lantbruket, enligt Frankelius, totalt sett har en positiv klimatpåverkan så ifrågasätter han inte att det samtidigt finns stora klimatproblem som måste tas tag i och ger flera konkreta exempel på förändringar som han skulle vilja se. De handlar bland annat om fossilfri mineralgödsel, spridning av biokol, att ersätta diesel i motorer med fossilfria alternativ och olika sätt att minska markpackningen.

Hans slutsats är att lantbruket behöver utvecklas för att uppnå en långsiktig hållbarhet och att det bara kan ske genom innovationer och bättre ekonomiska möjligheter.