Ytterligare 122 miljoner människor kan hamna på gränsen till svält i år på grund av coronapandemins sociala och ekonomiska effekter. Det handlar bland annat om massarbetslöshet och störningar i livsmedelsproduktion och leveranser.

Rapporten visar att pandemin förvärrar situationen i de redan värst hungerdrabbade platserna i världen, länder som Jemen, Venezuela och Sydsudan. Den visar också att det uppstått nya epicentrum för hunger – i medelinkomstländer som Indien, Sydafrika och Brasilien.

– Covid-19 är droppen för miljoner människor som redan kämpar med effekterna av konflikt, klimatförändringar, ojämlikhet och ett icke-fungerande livsmedelssystem som lett till att miljontals arbetare och producenter lever i fattigdom, säger Chema Vera, tillfällig internationell vd på Oxfam, i ett pressmeddelande.

Miljardvinster i livsmedelsföretag

Chema Vera påpekar att samtidigt fortsätter de personer som befinner sig ”på toppen” av samhället att göra vinster: åtta av världens största livsmedels- och dryckesföretag har sedan januari betalat ut 18 miljarder dollar till sina aktieägare.

– Det är tio gånger mer än vad som enligt FN behövs för att förhindra att människor går hungriga, fortsätter hon.

Frigöra resurser

Organisationen uppmanar regeringar att agera, att finansiera FN:s covid-19-arbete och se till att stödet når fram till dem som behöver det mest. Chema Vera betonar också vikten av att skriva av utvecklingsländernas skulder för att de ska kunna frigöra resurser för sociala skyddsnät och sjukvård.

– För att få ett slut på hungerkrisen måste regeringar bygga rättvisare, mer robusta och hållbara livsmedelssystem som sätter småskaliga producenters och arbetares intressen över vinster i livsmedelsindustrin, säger hon.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.