Civilsamhällets samlande aktörer går samman för att under det kommande året ta fram strategier för hur de kan bidra till en positiv samhällsutveckling efter coronakrisen.
Tack vare civilsamhället starka ställning i Sverige har det svenska samhällskontraktet, kittet som håller oss samman, varit starkt sedan demokratins genombrott för hundra år sedan, skriver representanter för fem stora paraplyorganisationer på DN debatt. Det är Forum, Famna, Giva Sverige, Idea och Arbetsgivarföreningen KFO som tillsammans företräder miljoner medlemmar, ideellt engagerade och hundratusentals anställda.
Coronapandemin har blottlagt en rad brister i samhället som organisationerna menar att vi behöver möta gemensamt. De skriver: ”Vi vet genom forskning att det finns ett klart samband mellan ett lands civilsamhälle och dess ekonomiska och sociala framgångar. Föreningar och organisationer av olika slag ökar tilliten i samhället, vilket är positivt för hela samhällsutvecklingen.”
"Gemensamt grepp"
Därför ska de under det närmaste året ta fram underlag för att utveckla ett nytt samhällskontrakt och arbetet med detta ska ske i sex olika fokusgrupper, samlat under det som de kallar Civilsamhällets nystartsgrupp, förkortat Nysta.
– Civilsamhällets stora aktörer går nu samman för att ta ett gemensamt grepp om Sveriges utveckling efter coronakrisen. Vi kommer att arbeta under ett år för att bidra till ett brett program för Sveriges framtid, säger Martin Ärnlöv, ordförande för Nysta och generalsekreterare för Svenska Röda Korset, i ett pressmeddelande.
Bjuder in till samarbete
Resultatet av utvecklingsarbetet, en framtidsstrategi för demokrati, välfärd och samhällsutveckling ska presenteras på Järvaveckan 2021.
– Vi kommer även att bjuda in många andra att delta i arbetet. Grupperna kommer att arrangera publika seminarier och publicera idéer löpande under året, fortsätter Martin Ärnlöv.
Frågeställningar inom sex utvecklingsområden:
1: Det demokratiska utrymmet. Hur kan civilsamhället ta en ny roll i utvecklingen av en vitalare demokrati i Sverige? Gruppen leds av Hannah Kroksson, generalsekreterare LSU.
2: Arbetsmarknad och kompetensutveckling. Hur kan Civilsamhället stärkas i sin nyckelroll i att hjälpa grupper som står längst från arbetsmarknaden? Gruppen leds av Wanja Lundby-Wedin, 1:e vice ordförande Svenska kyrkan.
3: Forskning & utveckling samt innovation. Hur kan samarbetet mellan civilsamhället och privata och offentliga aktörer utvecklas? Gruppen leds av Magnus Karlsson, professor vid Centrum för civilsamhällesforskning, Ersta Sköndal Bräcke Högskola.
4: Digitalisering och AI. Hur kan civilsamhället utnyttja tekniken för att utveckla demokratin och stärka sammanhållningen i Sverige istället för att skapa polarisering? Gruppen leds av Helena Thybell, generalsekreterare Rädda Barnen.
5: Civilsamhällets övergripande förutsättningar. Vilka är de viktigaste reformerna och lagförändringarna som krävs för att stärka utvecklingen av civilsamhället? Gruppen leds av Johan Oljeqvist, vd Fryshuset.
6: Välfärd i förändring. Vilken välfärdsmix (andelar offentligt, idéburet och vinstdrivande utförd välfärd) är bäst för en hållbar utveckling? Vilken roll ska frivilligheten spela i välfärden? Gruppen leds av Marika Markovits, senior advisor, Stockholms Stadsmission.
Källa: DN Debatt
