Till testet, genomfört av Toy industries of Europe, köptes 193 olika typer av leksaker in från fyra väletablerade hemsidor för e-handel: Ebay, Amazon, Wish och Aliexpress. Resultaten visade att 97 procent av leksakerna inte nådde upp till EU:s säkerhetskrav. 76 procent klassades som direkt farliga.

Det grundläggande problemet är att ansvarsfrågan blir otydlig när europeiska konsumenter handlar produkter tillverkade utanför EU via sajter baserade utanför EU.

– Plattformarna tar inget ansvar för att produkterna är säkra utan de hävdar att de bara förmedlar kontakt mellan konsumenten och tillverkaren, säger Sinan Akdag, digital expert hos Sveriges konsumenter.

Ska tvingas ta ansvar

Konsekvensen blir att om konsumenten upptäcker att produkten inte är säker, eller att det är något annat fel på varan, hjälper det inte att höra av sig till företaget vars e-handelsplattform man handlade från – köparen måste kontakta tillverkaren direkt.

Organisationen Sveriges konsumenter har, tillsammans med Elsäkerhetsverket, startat en kampanj där de ber drabbade konsumenter berätta om sina upplevelser av felaktiga produkter. Vittnesmålen ska delas med nationella politiker och EU-lagstiftare för att på ett tydligt sätt påvisa problematiken och få till en förändring.

– Vi vill se en förändring på EU-nivå där de här plattformarna ska tvingas ta ett större ansvar. Vid det här laget känns det orimligt att plattformarna inte klarar av att hålla koll på att de produkter de förmedlar är säkra, säger Sinan Akdag.

Diskussioner pågår

Sveriges konsumenters förhoppning är att plattformarna ska tvingas dela ansvaret med de faktiska säljarna. Om konsumenten försöker komma i kontakt med tillverkaren och denne inte svarar eller inte vill ersätta kunden så ska ansvaret flyttas över till plattformen.

– Det pågår diskussioner på EU-nivå om att på något sätt tvinga plattformarna att ta ansvar, men hur en sådan lagstiftning faktiskt skulle se ut är fortfarande ganska oklart, säger Sinan Akdag.

Vill man som konsument minska risken att köpa en farlig produkt ska man i första hand handla direkt från en butik, fysisk eller på nätet, och inte via en plattform.

– Skulle det visa sig att en butik säljer farliga produkter på löpande band så skulle tillsynsmyndigheterna få reda på det och då kan man beordra butiken att ta bort varorna från marknaden och i särskilt allvarliga fall kan det även medföra böter för företaget, säger Sinan Akdag.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.