Radar

Fängelse för Amnesty-aktiva i Turkiet 

Amnesty protesterar utanför domstolsbyggnaden i Istanbul den 3 juli.

På fredagen 3 juli dömdes fyra människorättsförsvarare till fängelse i Turkiet i en uppmärksammad rättsprocess där tidigare ordförande och generalsekreterare för turkiska Amnesty är bland de dömda.

Totalt var det elva personer som greps för tre år sedan, åtalade för samröre med den så kallade “Gülen-rörelsen” som turkiska regeringen klassar som en terrororganisation.

Taner Kılıç, före detta ordföranden för Amnesty i Turkiet döms till sex år och tre månaders fängelse, medan tre av dem döms till vardera 25 månaders fängelse, varav en av dem är İdil Eser, före detta generalsekreteraren för Amnesty i Turkiet.

"Chockerande"

Andrew Gardner, Turkietutredare vid Amnesty International, menar att fallet med de elva människorättsförsvararna varit ett test på hur det turkiska rättssystemet fungerar.

Andrew Gardner, Turkietutredare vid Amnesty International, talar med media under domstolsförhandlingarna som hölls i februari
Andrew Gardner, Turkietutredare vid Amnesty International, talar med media under domstolsförhandlingarna som hölls i februari. Foto: Emrah Gurel/AP/TT

– Beslutet från domstolen är chockerande. Under tolv domstolsförhandlingar har samtliga anklagelser visat sig vara helt grundlösa. Domslutet strider mot all logik och visar också hur den här treåriga rättegången från dag ett varit ett politiskt försök att tysta oberoende röster. Och det är tragiskt att se den roll som rättssystemet har spelat och fortsätter att spela när det gäller att kriminalisera människorättsaktivism, säger han i ett pressmeddelande.

"Parodi på rättvisa"

Anna Lindenfors, generalsekreterare Amnesty i Sverige uppger att de ska fortsätta att kämpa för de fyra dömda och för de tusentals andra som också fängslats helt godtyckligt i Turkiet.

– Idag har vi bevittnat en parodi på rättvisa av gigantiska mått. Domen är ett slag mot inte bara de fyra dömda personerna och deras anhöriga utan mot alla som tror på rättvisa och att det ska vara möjligt att agera för mänskliga rättigheter i Turkiet, säger hon i ett uttalande.

Domarna kommer att överklagas och enligt de uppgifter Amnesty har kommer ingen av de dömda att behöva sitta fängslade under tiden som överklagandeprocessen pågår. Detta kan dock ta flera år.

Bakgrund:

Taner Kılıç, tidigare ordförande för Amnesty Turkiet, greps den 6 juni 2017 och har stått åtalad för att ha varit medlem i den så kallade “Gülen-rörelsen”, som den turkiska regeringen menar stod bakom det våldsamma kuppförsöket 2016. Utan några som helst bevis anklagas Taner Kılıç för att ha laddat ner appen ”ByLock”. En app som regeringen menar att “Gülen-rörelsen” använt sig av under kuppförsöket.
Knappt en månad senare, den 5 juli 2017, greps tio andra människorättsförsvarare, de så kallade “Istanbul 10”: Idil Eser, Özlem Dalkıran, Günal Kurşun, Veli Acu, Nejat Taştan, Nalan Erkem, İlknur Üstün, Şeyhmus Özbekli, Ali Gharavi och Peter Steudtner.
De tio människorättsförsvararna deltog i en workshop om psykiskt välbefinnande och digital säkerhet när de greps och åtalades för att ha deltagit i ett så kallat “hemligt möte”. I efterhand valde domstolen att slå ihop de två fallen och man hävdade att Taner Kılıç hade styrt det ”hemliga mötet”. Detta trots att han redan satt fängslad då mötet ägde rum.
Fallet har gett eko över hela världen. Internationellt stöd har strömmat in för de 11 människorättsförsvararna. Över två miljoner människor har skrivit under en aktion som krävde att samtliga skulle släppas ur fängelse och att åtalen skulle läggas ned.
Källa: Amnesty

Radar

Miljöpartiets nya språkrör: Utred basinkomst nu

Om AI tar jobben kan det behöva införas en basinkomst.

Articifiell intelligens (AI) kan göra att många människor förlorar jobben. Och om det sker kan basinkomst behöva införas. Det säger Miljöpartiets nyvalda språkrör Daniel Helldén i Ekots lördagsintervju.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Radar

Norsk enighet om havsmineraler: ”Pinsamt”

Norge har sedan länge stor olje- och gasverksamhet i havet.

Bred politisk enighet har nåtts om att öppna upp Norges havsbottnar för mineralexploatering. Landet skulle därmed bli ett av de första i världen med sådan verksamhet, och miljöorganisationer dömer ut beslutet som ”pinsamt”.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.