På fredagen 3 juli dömdes fyra människorättsförsvarare till fängelse i Turkiet i en uppmärksammad rättsprocess där tidigare ordförande och generalsekreterare för turkiska Amnesty är bland de dömda.
Totalt var det elva personer som greps för tre år sedan, åtalade för samröre med den så kallade “Gülen-rörelsen” som turkiska regeringen klassar som en terrororganisation.
Taner Kılıç, före detta ordföranden för Amnesty i Turkiet döms till sex år och tre månaders fängelse, medan tre av dem döms till vardera 25 månaders fängelse, varav en av dem är İdil Eser, före detta generalsekreteraren för Amnesty i Turkiet.
"Chockerande"
Andrew Gardner, Turkietutredare vid Amnesty International, menar att fallet med de elva människorättsförsvararna varit ett test på hur det turkiska rättssystemet fungerar.
– Beslutet från domstolen är chockerande. Under tolv domstolsförhandlingar har samtliga anklagelser visat sig vara helt grundlösa. Domslutet strider mot all logik och visar också hur den här treåriga rättegången från dag ett varit ett politiskt försök att tysta oberoende röster. Och det är tragiskt att se den roll som rättssystemet har spelat och fortsätter att spela när det gäller att kriminalisera människorättsaktivism, säger han i ett pressmeddelande.
"Parodi på rättvisa"
Anna Lindenfors, generalsekreterare Amnesty i Sverige uppger att de ska fortsätta att kämpa för de fyra dömda och för de tusentals andra som också fängslats helt godtyckligt i Turkiet.
– Idag har vi bevittnat en parodi på rättvisa av gigantiska mått. Domen är ett slag mot inte bara de fyra dömda personerna och deras anhöriga utan mot alla som tror på rättvisa och att det ska vara möjligt att agera för mänskliga rättigheter i Turkiet, säger hon i ett uttalande.
Domarna kommer att överklagas och enligt de uppgifter Amnesty har kommer ingen av de dömda att behöva sitta fängslade under tiden som överklagandeprocessen pågår. Detta kan dock ta flera år.
Bakgrund:
Taner Kılıç, tidigare ordförande för Amnesty Turkiet, greps den 6 juni 2017 och har stått åtalad för att ha varit medlem i den så kallade “Gülen-rörelsen”, som den turkiska regeringen menar stod bakom det våldsamma kuppförsöket 2016. Utan några som helst bevis anklagas Taner Kılıç för att ha laddat ner appen ”ByLock”. En app som regeringen menar att “Gülen-rörelsen” använt sig av under kuppförsöket.
Knappt en månad senare, den 5 juli 2017, greps tio andra människorättsförsvarare, de så kallade “Istanbul 10”: Idil Eser, Özlem Dalkıran, Günal Kurşun, Veli Acu, Nejat Taştan, Nalan Erkem, İlknur Üstün, Şeyhmus Özbekli, Ali Gharavi och Peter Steudtner.
De tio människorättsförsvararna deltog i en workshop om psykiskt välbefinnande och digital säkerhet när de greps och åtalades för att ha deltagit i ett så kallat “hemligt möte”. I efterhand valde domstolen att slå ihop de två fallen och man hävdade att Taner Kılıç hade styrt det ”hemliga mötet”. Detta trots att han redan satt fängslad då mötet ägde rum.
Fallet har gett eko över hela världen. Internationellt stöd har strömmat in för de 11 människorättsförsvararna. Över två miljoner människor har skrivit under en aktion som krävde att samtliga skulle släppas ur fängelse och att åtalen skulle läggas ned.
Källa: Amnesty
