Stor potential i svenska ekoäpplen

Märta Johansson är en av Sveriges relativt få odlare av ekologiska äpplen. Hon och maken Kalle köpte gården utanför Karlskrona i Blekinge för tio år sedan efter att ha arrenderat marken av hennes pappa i några år.

Märta Johansson valde att odla ekologiskt både av ekonomiska och ideologiska skäl.

– För mig är det självklart, jag hade inte velat jobba som lantbrukare om jag inte hade kunnat odla ekologiskt. Det hade också varit svårt att överleva ekonomiskt, eftersom man får mer betalt för ekologiskt.

Äppelodlingen är åtta hektar stor. För att sprida ut riskerna odlar de också morötter och sockerbetor. De levererar alla sina äpplen till medlemsföretaget Äppelriket, som står för lagring, packning och säljer vidare äpplena till Ica och andra butiker och grossister.

Den frukt de inte kan sälja för färskkonsumtion blir till äppelmust i deras eget musteri. Det säljs i en liten gårdsbutik, till restauranger, kiosker och på Systembolaget.

Ekoäpplen fortfarande svårsålda

En av de större utmaningarna är, enligt Märta Johansson, tillförseln av växtnäring. Här ligger man efter i ekoodlingen eftersom man bara får använda naturgödsel på marken och inte spruta på som bladnäring, vilket gör det svårt att styra kvävetillförseln i rätt mängd.

– För att förebygga insekter jobbar vi mycket med nyttodjur och försöker ha en balans i den naturliga bekämpningen. Men vi måste också använda vissa biologiska bekämpningsmedel som är tillåtna inom krav.

Det handlar till exempel om så kallade feromonförvirrare – en sorts doftkapslar som förvirrar insekterna så att de inte förökar sig och därmed orsakar skador.

Märta Johansson upplever att ekoäpplen fortfarande är svårsålda i affärerna – trots att kombinationen svenskt och eko borde vara en storsäljare.

– Vi har inte sett att marknaden ökar. Vi tror att det handlar om att det är för stor prisskillnad mellan det svenska ekologiska och det importerade. Men vi hoppas såklart att det vänder.

Finns ingen optimal sort

Endast 25 procent av de äpplen vi äter kommer från svensk äppelproduktion (konventionella och ekologiska äpplen).  Och av den svenska produktionen utgör den ekologiska odlingen endast drygt tio procent. De flesta ekologiska äppelodlare finns i södra Sverige: Skåne och Blekinge, men även i Sörmland.

Enligt forskaren och växtförädlaren Kimmo Rumpunen vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, beror den begränsade mängden bland annat på att det inte utvecklats tillräckligt många dugliga sorter för ekologisk odling. De ekologiska äpplena är också svårare att lagra eftersom det saknas godkända bekämpningsmedel mot lagringssjukdomar. Det gör att de oftast är slut i februari.

– Men det pågår mycket forskning – både kring hur man kan öka lagringstiden och kring nya sorter. Nyligen publicerades till exempel en studie om hur eteriska oljor kan öka lagringsmöjligheterna. Och hela tiden kommer det nya sorter med bättre egenskaper som ersätter de gamla.

Kimmo Rumpunens bedömning är att det idag finns 15-20 kommersiella företag med signifikant produktion av ekologisk frukt i Sverige. Enligt Jordbruksverket odlades ekologisk frukt på 239 hektar 2019. Det är en ökning jämfört med 2015, då samma siffra var 185 hektar. Siffran gäller främst äpple, men inkluderar även små mängder ekologiska päron, plommon och körsbär.

Ännu finns ingen optimal ekologisk äppelsort för ekologisk odling, enligt Kimmo Rumpunen, men en sort som fungerar bra är till exempel Aroma och dess röda mutation, Amorosa. Sorterna är svåra att lagra under lång tid men finns på marknaden mellan september och december, och kanske i januari.

Han menar att det finns ett stort utrymme att öka både den ekologiska och konventionella odlingen av svenska äpplen. Att öka den inhemska produktionen skulle ha flera fördelar:

– Det är en miljöfråga inte minst, vi slipper långa transporter. Dessutom finns det fördelar med vårt kalla klimat som inte är gynnsamt för en del skadegörare som måste bekämpas kraftigt i varmare klimat.

Han tror att det är både fullt möjligt och lönsamt att skala upp odlingen av ekologisk frukt och bär.

– Vi ser att det finns en vilja hos konsumenterna att betala för de mervärden som den ekologiska frukten har. Utmaningarna ligger i att förbättra odlingsmetoderna och få fram ännu bättre sorter, särskilt för lagring.

Behövs fler odlare

Idag kommer de flesta äpplen vi köper i affären – både ekologiska och konventionella – från norra Italien, Sydtyrolen och Frankrike. Ofta är de svenska sorterna dyrare än de importerade. Det beror enligt Kimmo Rumpunen bland annat på att det finns sorter som odlas i enorma mängder globalt året om, som till exempel Golden Delicious och därför kan säljas till låga priser.

Butikerna bestämmer priset utifrån vad konsumenterna är beredda att betala och hur mycket de kan sälja, men också i förhållande till utbudet. Dagens  konsumenter uppskattar särskilt de utländska söta, krispiga och saftiga äpplena som importeras, och därför behövs sorter som både har dessa egenskaper och kan odlas i Sverige, anser Kimmo Rumpunen.

– Det är fullt möjligt att odla äpplen vid Polcirkeln om vi skulle vilja, bara vi utvecklar rätt sorter. Svensk äppelodling behöver sorter med smakegenskaper som konsumenterna efterfrågar, vilket är målet för den pågående svenska sortutvecklingen kring äpple. Men det tar tid och vi har begränsade resurser.

Äpplen som mognar sent har bäst motståndskraft mot lagringssjukdomar, menar han. Därför behöver vi sena sorter med bra smak och anpassning till vårt klimat.

Idag finns ett växande samarbete mellan olika ekologiska fruktodlare, en förutsättning för utveckling eftersom de då kan dela med sig av sina kunskaper, menar Kimmo Rumpunen. Men det skulle behövas fler odlare,  både ekologiska och konventionella för att täcka täcka efterfrågan på svensk frukt.

– Att det inte är fler i dag beror på att det är kostsamt och kräver mycket kapital och kunskap för att etablera och driva en äppelodling. Å andra sidan börjar moderna fruktodlingar ge avkastning efter bara två år. Det handlar om att nå ut med att det finns en efterfrågan.

"Som att välja mellan lösgodis"

Märta Johansson har valt att satsa på Santana, Amorosa och Frida – robusta sorter som hon menar fungerar bra ekologiskt och kan lagras fram till våren. Lagringen sker på samma sätt som inom konventionell odling: i ett förslutet, kallt och syrefritt utrymme som gör att mognadsprocessen stannar av.

– Äpplet läggs i en så kallad Törnrosasömn och när man öppnar lagret påbörjas processen igen. Gör du alla rätt går det att lagra på det här sättet helt giftfritt ända fram till våren.

Ingrid Marie är den äppelsort som säljer bäst i Sverige. Märta Johansson själv tycker att det finns andra, mycket godare sorter, som till exempel Santana.

– Det är väldigt olika vad man vill ha. Det är ungefär som att välja lösgodis. Äpplen är en levande produkt och smaken avgörs mycket av jord-och årsmån, skördetillfälle, hur länge de har lagrats. Våra äpplen smakar olika från år till år. Det är också stor skillnad på smaken av nyskördade äpplen och hur de smakar efter några veckor.

Årets skörd ser ut att bli låg eftersom blomningen frös andra helgen i maj. Däremot var blomningen ganska omfattande så än så länge är det svårt att veta utslaget.

– Det ser inte ljust ut men det är en skör verksamhet, det finns alltid en risk. Ibland blir det hagel mitt i säsongen.

Bättre förutsättningar än någonsin

Kimmo Rumpunen tror inte att vi i Sverige någonsin kommer att slippa importera äpplen.

– Däremot vore det fantastiskt om vi kom så långt att vi kan förse svenska konsumenter med 50 procent av äppelbehovet – både ekologiska och konventionella. Men då behöver vi många fler entreprenörer som vill jobba med äppelproduktion.

Han tror att skillnaden mellan ekologisk och konventionell äppelodling i framtiden kommer bli allt mindre – och att all fruktodling kommer att utvecklas mot mer hållbara produktionsmetoder.

– Jag tror vi måste tänka i andra termer än att polarisera ekologiskt mot konventionellt. Båda produktionsmetoderna måste utvecklas och så småningom kommer odlingssystemen att konvergera mot hållbar odling genom tillgång till bättre sorter och nya odlingsmetoder.

Hans upplevelse är att det finns ett stort intresse för ekologisk odling bland de konventionella odlarna. Och bland dem som startar nya odlingar är en stor del ekologiska.

– Hållbarhet är den väg som samhället som helhet måste gå. Att ha en egen livsmedelsproduktion är jätteviktigt, både moraliskt och sett ur ett miljö- och livsmedelsperspektiv. Idag har vi bättre förutsättningar än någonsin att utveckla sorter för odling i olika delar av Sverige för ökad självförsörjning.