Radar

Nu rivs Sveriges första kärnkraftverk

Reaktorhallen med den fortfarande radioaktivt aktiverade laddmaskinen, som användes för att dra ur utbrända bränslepatroner.

På 60-talet försörjde det södra Stockholm med värme och el. I dag står det stilla i ett berg intill förortsidyllen. Bränslet är borta sedan länge, men reaktortanken är fortfarande ”varm”.

Nu inleds rivningen av Ågestaverket. 1 000 kubikmeter radioaktivt avfall ska fraktas på lastbil till Studsvik utanför Nyköping, i väntan på slutförvar.

Ågestaverket var Sveriges första kommersiella kärnkraftverk. Det togs i bruk 1963, med tungvattenreaktor och inhemskt naturligt uran, insprängt i ett bergrum nära Farsta. Efter att ha försett Stockholmsförorten med fjärrvärme i elva år stängdes verket.

– Bränslet och tungvattnet plockades bort. Men resten har i princip stått orört sedan dess, säger Sven Ordéus, chef för Vattenfalls avvecklingsverksamhet.

Nu, 46 år senare, har Vattenfall inlett demonteringen av det lilla kärnkraftverket. Ny el och ventilation har installerats för att se till att radioaktiva partiklar inte läcker ut när reaktor, styrstavar och kylsystem ska sågas itu, slipas ner och säkras i behållare inför slutförvar. Arbetet utförs av robotar och människor.

– En av de stora skillnaderna mot att avveckla en kraftreaktor som Ringhals är att vi är i ett bergrum med bara en utpassage för avfallet. Väldigt speciellt, konstaterar Ordéus.

Radioaktiv reaktorhall

Först ska laddmaskinen som använts för att byta bränsle i reaktorhärden plockas isär.

– I den drog man upp utbrända bränslepatroner. De är kraftigt radioaktiva, så det blev en aktivering av materialet. Den undre delen är fortfarande radioaktiv.

T v: "Att hantera det radioaktiva är vi vana vid
T v: "Att hantera det radioaktiva är vi vana vid. Utmaningen är arbetsmiljöfrågorna, att folk ska arbeta säkert", säger Sven Ordéus, chef för Vattenfalls avvecklingsverksamhet. I bakgrunden det gamla kyltornet.  T h: Ågestaverket, Sveriges första industriella kärnkraftverk tas i bruk den 17 juli 1963. Foto: Henrik Montgomery och Gunnar Wåhlén/TT

Efter årsskiftet påbörjas arbetet i själva reaktorhallen, där tanken ska skäras i delar.

– Man kan göra det på lite olika sätt. Nu utvärderar vi leverantörers olika modeller och förslag.

1 000 kubikmeter radioaktivt kontaminerat eller inducerat avfall packas ned i strålsäkrade behållare för att transporteras på lastbil till Studsvik utanför Nyköping för mellanförvaring, i väntan på att slutförvaret för radioaktivt rivningsavfall byggs ut i Forsmark.

– Större delen av anläggningen har en låg kontamination. Det finns delar i reaktorn som har högre aktiverat innehåll, det vi kallar för medelaktivt avfall. Sedan finns det också några styrstavar med en ganska hög aktivitetsnivå, säger Ordéus och fortsätter:

– Det har gått många år, vilket hjälpt till att minska aktiviteten i materialet.

Barsebäck rivs

TT: Varför har det dröjt 46 år att påbörja avvecklingen?

– När verket stängde 1974 fanns det inga mellan eller slutlager byggda. Att bygga ett slutförvar enbart för den här lilla anläggningen kändes nog onödigt.
I mitten av 80-talet blev mellanförvaret färdigbyggt i Studsvik. Slutförvaret i Forsmark stod färdigt 1988. Samtidigt kom Studsvikslagen, som reglerade hur avvecklingen av kärnkraften i Sverige skulle finansieras. Kraftbolagen skulle stå för kostnaden. Först i början av 90-talet fanns en konkret plan.
Man tyckte att det var relativt säkert och tryggt där det stod, här i bergrummet.

Ytterligare 20 år senare är tiden kommen. Samtidigt pågår fler större avvecklingsprojekt i Sverige. Rivningen av Barsebäck är påbörjad. Reaktorerna O1 och O2 i Oskarshamns kärnkraftverk är under avveckling. Ringhals 2 är avstängd. Och Ringhals 1 ska enligt planen stänga till årsskiftet.

Ågestaverkets avveckling väntas bli färdig 2024. Då hoppas Ordéus få lämna in en anmälan om friklassning till Strålskyddsmyndigheten.

– Det kan ta något år innan vi får ett beslut från myndigheten, när de gjort sina tester och kollat att vi gjort jobbet ordentligt. Sen försluter vi anläggningen.

Allvarlig olycka avstyrdes

Ett allvarligt tillbud inträffade i Ågestaverket den 1 maj 1969, då en kedja av osannolika händelser ledde till att teknikerna förlorade kontrollen över reaktorn. Kunskapen om olyckan var inte känd för allmänheten förrän Dagens Nyheter publicerade en artikel om händelsen 1993.

En brusten ventil fick vatten att störta ner från kylartornet ovanför anläggningen. Vattnet kortslöt flera styrsystem. Instrumenten i kontrollrummet slogs ut. De visade felaktigt att styrstavarna var uppe, men de hade gått ner i härden och stoppat reaktorn.

Ett rörsystem inkopplat till reaktorkärlet riskerade att sprängas på grund av tryckförändringar. Vid flera tillfällen under dagen riskerade reaktorn att torrläggas från tungvatten, vilket i värsta fall hade kunnat leda till en härdsmälta.

Olyckan kunde avstyras av rena tillfälligheter, enligt tekniker.
TT

Radar

Kultur på recept ger bättre psykisk hälsa

Några av deltagarna i Kultur på recept fick testa att dreja.

Människor med depression eller långvarig smärta mår bättre efter att ha deltagit i kulturaktiviteter tillsammans med andra människor. Det visar en ny studie från Jönköpings universitet.

Visste du att sjukskrivna kan få kulturaktiviteter på remiss från vården? Så kallad kulturunderstödd rehabilitering eller Kultur på recept kan användas för att behandla personer med psykisk ohälsa som stressproblematik, ångest, depression eller vid långvarig smärta.

I en studie där 400 personer deltog erbjöds hälften Kultur på recept och hälften fungerade som kontrollgrupp. Deltagarna i kulturgruppen fick träffas under tio veckor vid två tillfällen i veckan i grupper om 6–9 personer, för att göra någon form av kulturaktivitet tillsammans. Det rörde sig till exempel om att sjunga, spela teater eller testa olika hantverk som måleri. 

– Kulturaktiviteterna bidrar till att deltagarna utmanar sig själva, att bara ses för en ”fika” räcker inte för att få till stånd en förändring. Träffarna är lustfyllda och det sociala sammanhanget behövs för att våga gå utanför sin trygghetszon, vilket i sin tur bidrar till deras utveckling, säger Paula Bergman, doktorand på Hälsohögskolan vid Jönköpings universitet.

En av deltagarna berättar om att testa att dreja, i en intervju på Jönköpings universitets hemsida.

– Jag tänkte bara ”hur ska det här gå, det här kommer inte jag och klara”, men sen när jag väl var där första gången vill jag bara tillbaka. Jag vill göra det igen, det var skitkul. […] Man känner att man klarar av någonting, det är ju jättebra för självkänslan liksom.

Störst effekt hos deprimerade

Efter sex och tolv månaders behandling hade den psykiska ohälsan minskat hos deltagarna i kulturaktiviteter jämfört med kontrollgruppen. Stört effekt syntes hos personer med depression.

– Studien visar att det ger resultat, det betyder mycket för de här personerna att få vara med i ett sammanhang. Det är därför viktigt att fler får möjlighet att delta i kultur på recept som ett alternativ eller komplement till sin konventionella sjukvård, säger Paula Bergman.

Aktiviteterna kräver inte prestation, och är frivilliga. Behandlingen fungerar även arbetsförberedande i bemärkelsen att deltagarna behöver passa tider, träffa nya människor och besöka nya platser.

Sex regioner ingick i studien: Region Jönköpings Län, Region Östergötland, Region Kalmar Län, Region Uppsala, Region Blekinge samt delar av Västra Götalandsregion.

Motivation och självkänsla stärks

Parallellt testar och utvärderar Region Skåne metoden i ett forskningsprojekt som pågår fram till sommaren 2024. Några exempel på kulturaktiviteter som erbjuds patienterna är stadsvandringar, gemensam högläsning och konserter på Malmö Opera.

Resultaten är hittills goda, menar Anita Jensen, kultur -och hälsostrateg vid Kompetenscentrum primärvård som leder forskningsprojektet inom Region Skåne.

– Vi kan genom vår forskning se att motivation och välbefinnande samt den positiva självkänslan stärks hos deltagarna liksom sociala relationer och samhörighet till samhället, säger hon i en intervju på den nationella kunskapsplattformen Mötesplats social innovation.

Kultur på recept är ett bra komplement till medicinsk behandling av psykisk ohälsa, menar Sofia Carlin, leg. psykolog och specialist i klinisk psykologi, som också deltar i Region Skånes projekt.

– En fara är att vården behandlar onödigt många medicinskt och därmed gör normala känslor och reaktioner sjukliga i onödan. Vården behöver fler verktyg och här är Kultur på recept ett bra komplement, säger hon och fortsätter.

– Det man bland annat behöver göra för patienter med psykisk ohälsa, vilket Kultur på recept gör, är att hjälpa patienterna hitta nya beteenden och rutiner. Dessa rutiner och aktiviteter behöver vara kravlösa, sociala och meningsfulla, säger Sofia Carlin.

En fördel är att verktyget Kultur på recept tar patienterna ut från vårdcentralen, menar Yvonne Lindberg, Leg kurator och rehabkoordinator.

– För vissa patienter var vi annars de enda som såg dem. Vi ser att Kultur på recept-deltagarna fått nya kontakter och intressen. Att de har hittat tillbaka till lust och glädje. Deras behov av vårdkontakt har minskat. Det blev ett steg vidare där patienterna hamnar i ett nytt sammanhang och bryter sin sociala isolering, säger hon.

Radar

Vårt kollektiva självbedrägeri kring djur

Är det inte dags att vi slutar med vårt kollektiva självbedrägeri och istället är ärliga mot oss själva? Det går inte att undgå våld och lidande i djurindustrin, oavsett hur många kontroller som utförs, skriver Martin Smedjeback, ordförande i Save Movement Sverige.

Såg du på TV4-nyheterna måndagen den 4 december? I så fall kunde du se kycklingar som slungades omkring på rullband i en gigantisk maskin och klämdes till döds. Skadade och sjuka kycklingar lämnades i backar där de åt på varandra. Det var Djurrättsalliansen som hade filmat med dold kamera inne på en av Kronfågels kläckerianläggningar. Om du är som de flesta så mådde du illa av att se bilderna. Kanske du till och med bytte kanal för att du inte ville se det? Reaktionerna visar att vi bryr oss om djur och lidandet de utsätts för. 

Kronfågels VD Fredrik Strømmen säger om bilderna: ”Så det jag ser här är någonting som absolut inte följer våra rutiner.” Det är som det alltid brukar låta när djuren plågas i Sveriges djurfabriker. Det är enskilda undantag som ska åtgärdas snabbt — vill de få oss att tro. ”Jag och alla våra medarbetare har ju djurvälfärd som första prioritet och högsta mål” säger också Kronfågels VD. Är det någon som fortfarande tror på detta? Jag tror att många av oss konsumenter VILL så gärna tro det eftersom vi inte gärna ändrar våra vanor. Därför är vi extra lättlurade när det gäller påståenden som dessa. 

Men är det inte dags att vi slutar med vårt kollektiva självbedrägeri och istället är ärliga mot oss själva? Det går inte att undgå våld och lidande i djurindustrin, oavsett hur många kontroller som utförs. När vi betraktar kännande varelser som en produkt (dessutom billig) som ska framställas i snabb takt för högsta profit så leder det med säkerhet till stort lidande. Vi har alla en moralisk plikt att granska hur djuren behandlas i djurindustrin eftersom det är vi som stödjer den med våra inköp.

Sanningen är endast några googlingar borta. När du har sett hur djuren har det så fråga dig: stämmer detta överens med dina värderingar? Om inte så är det dags att öppna dörren för en ny kulinarisk värld – alla fantastiska smaker och former från växtriket! Mycket av det känner du redan igen, men du kan få en chans att testa nya växtbaserade produkter och recept som inte har en stark bismak av lidande och död.