Miljöpåverkan från den genomsnittliga svenska kosten överskrider de planetära gränserna för matsystemet på flera områden, enligt rapporten Styrmedel för hållbar matkonsumtion – en kunskapsöversikt och vägar framåt, publicerad av forskare från bland annat Chalmers, SLU och Göteborgs universitet.

Enligt rapporten kommer över 15 procent av svenskarnas konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp från maten. Det svenska jordbrukslandskapet har störst andel rödlistade arter av alla landskapstyper i Sverige och matimporten är förknippad med stor användning av mark, bekämpningsmedel och antibiotika i andra länder.

”När vi äter så mycket kött och så mycket livsmedel från tropiska regioner som vi gör i dag i Sverige överstiger vi flera gånger om de gränser för planeten som forskare etablerat”, skriver rapportförfattarna i en debattartikel i DN.

50 procent av svenskarna är överviktiga

Kosten är inte heller hälsomässigt hållbar – till exempel är 51 procent av svenskarna överviktiga och många av de vanligaste sjukdomarna och dödsorsakerna är kopplade till kosten, enligt rapporten.

Enligt forskarna är hälsosam och miljövänlig mat framför allt en kost med mindre kött, salt och socker och mer växtbaserad mat, som  fullkornsspannmål, ärtor, bönor, frukt och grönsaker.

”I dag sker en explosionsartad utveckling av nya växtbaserade livsmedel som gör det enkelt att dra ned på köttet”, skriver de i DN.

Ändring kräver modiga politiker

I rapporten ges rekommendationer för hur styrmedel kan användas för att skapa en hållbar matkonsumtion i Sverige. Det ”kräver modiga politiker som vågar införa kraftfulla åtgärder som i stort sett saknas helt i dag”, skriver de vidare.

Forskarna menar även att staten måste se till att den mat som är ohälsosam och miljöfarlig kostar mer, och den som är nyttig och miljösmart är billigare. Det kan göras med skatter eller med olika moms på olika typer av mat, något som införts i Storbritannien till exempel.

I Sverige har istället all mat en lägre moms (12 procent, jämfört med 25 procent för de flesta andra varor).

”Det betyder att Sverige i dag subventionerar dålig mat som godis, läsk och nötkött och palmolja från skövlad regnskog” skriver forskarna.

Ett annat förslag är kött­ransonering, där ett system med handel med ”kötträtter” kan etableras, precis som företag i dag inom EU handlar med rätt att släppa ut koldioxid.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.