Gång på gång har Floyds släktingar betonat att de inte vill att hans död ska reduceras till en hashtagg eller ett ansikte på en t-shirt. De verkar få sin vilja igenom. Under de dryga två veckor som har gått sedan Floyds död har demonstrationer mot rasism och övervåld skakat USA. Och den här gången verkar politiker och lokala ledare lyssna i högre grad än tidigare.

Här är några av de åtgärder som har vidtagits eller är på gång:

Förbud mot strypgrepp

Minst tolv städer eller kommuner i USA har infört förbud för polis att använda strypgrepp i tjänsten, rapporterar CNN. Bland städerna finns Los Angeles, Miami, Chicago, Washington DC, Minneapolis, New York, Phoenix och Houston. Lägg därtill att polisutbildningen och polisens övriga taktik ändras på många platser. I Memphis i Tennessee har en ny regel införts enligt vilken poliser måste stoppa kollegor som missköter sig. I Kansas City i Missouri har man beslutat att en utomstående myndighet ska granska varje polisskjutning.

Förändrad poliskår

På många platser har aktivister krävt att hela polissystemet läggs ned, eftersom de anser att underliggande rasism inom poliskulturen gör att kåren är bortom räddning. På andra platser ställs krav på lägre polisbudget och minskat mandat. I Minneapolis i Minnesota, den plats där Floyd dog, har demonstranterna hörsammats. I söndags röstade stadsfullmäktige för att avveckla stadens poliskår i sin nuvarande form och ersätta den med en ny modell. New Yorks borgmästare Bill de Blasio har parallellt lovat att sänka sin stads polisbudget till förmån för ungdomsverksamhet och socialtjänst. Även i Los Angeles har ett förslag om sänkt polisbudget lagts fram och andra städer – som Boston och Seattle – överväger detta, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Fallna statyer

Statyer och monument av ledare som anses ha haft rasistiska åsikter rivs ner. I USA är det i synnerhet statyer av sydstaternas förgrundsgestalter som tas bort. De har kommit att symbolisera rasism och segregation, eftersom sydstaterna under inbördeskriget på 1860-talet slogs för att få behålla slaveriet. Monument har tagits ned i ett stort antal städer, antingen på initiativ av stadsstyret eller genom aktivister. Dessutom har universitet och städer i södern bytt namn på byggnader och vägar som bär sydstatsföreträdares namn och USA:s försvar uppges diskutera namnbyten av militärbaser som är uppkallade efter sydstatsmilitärer. Dessutom har aktivister i flera städer målat vägg- och gatumålningar med krav på jämlikhet och rättvisa, som bidrar till att ändra stadsbilden.

Nya lagar?

Politikerna i kongressen och i flera delstatsstyren diskuterar lagar som beskrivs som polisreformer. Demokraterna har bland annat föreslagit ett federalt förbud för strypgrepp, tvång för federala poliser att bära kroppskamera, samt ökad översyn av polisen. Olika förslag som skulle göra det lättare att åtala eller på annat sätt hålla poliser ansvariga för tjänstefel diskuteras också.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.