Rapporterna om problem med den kravmärkta växtnäringen kommer främst från hobbyodlare, men Krav skriver på sin hemsida att det finns indikationer på att även yrkesodlare kan ha liknande problem.

En som uppmärksammat problemet är journalisten, odlaren och författaren Lena Israelsson, som fick sina tomatplantor förstörda redan förra året. De hade krullat ihop sig så att blasten bildade små knutar och slutade växa.

Nyligen uppmanade hon i sociala medier om att alla som fått missbildade tomatplantor efter att ha använt någon form av flytande växtnäring skulle skicka in bilder.

– Det är fler än hundra som hört av sig nu och det bara fortsätter skickas in bilder. Jag trodde inte det var så många, säger hon i en artikel i Natursidan.

Kemikalier i växtnäringen

Även i Norge har problemet uppmärksammats, bland annat av trädgårdsmästaren Janne Frydenlund, vars egna odlingar drabbades både i år och förra året.

Natursidan skriver att problemet kan ha orsakats av kemikalier som följt med i den så kallade vinassen som används i växtnäringen. Vinass är en biprodukt från jästindustrin och används i ekologisk odling av till exempel spannmål, oljeväxter, sockerbetor och vall.

De kemikalier som kan ha följt med i vinassen är aminopyralid och klopyralid – ämnen som uppges ha en negativ påverkan på jorden, vilket har uppmärksammats av både brittiska och svenska odlare.

2016 godkändes klopyralid som ingrediens i organiska bekämpningsmedel.

Lena Israelsson menar att producenterna av kravmärkt flytande växtnäring, som till exempel Ica, Plantagen eller Substral har brustit genom att inte ha koll på att medlen är fria från bekämpningsmedel.

”Men framför allt ligger ansvaret på EU och Kemikalieinspektionen som godkände preparaten 2016, vilket var ett omtvistat beslut på grund av att substanserna är så svårnedbrytbara”, skriver Lena Israelsson på sin blogg.

”Använd utspädd urin istället”

Hon rekommenderar odlare att ställa undan den flytande växtnäringen och istället använda utspädd urin till plantorna.

Krav skriver på sin hemsida att de undersöker problemen med de certifieringsorgan som har till uppgift att självständigt kontrollera alla krav-certifierade företag.

”Misstanken om att det skulle kunna röra sig om otillåtna ämnen i KRAV-märkt växtnäring är högst oroande, och inte acceptabelt. Vi vill se problemet ordentligt genomlyst och få klargjort vilket eller vilka ämnen det handlar om, hur de har hamnat i växtnäringsprodukterna och vilka KRAV-märkta näringsprodukter det i så fall är som har orsakat problemen som odlarna vittnar om”, skriver de.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.