Senast under måndagen samlades en grupp rullstolsbundna i östra Jerusalem för att protestera mot skjutningen av Iyad Halak, som obeväpnad sköts till döds av israelisk polis för knappt två veckor sedan.

Iyad Halak var på väg från det kvarter han bodde i nordöstra Jerusalem, till sin skola i gamla stan. Med sig hade han sin assistent, som redogjort för händelseförloppet i israeliska och palestinska medier.

Avlossade sju skott

Plötsligt hörde de rop och skottlossning, och tog skydd i ett soprum på en bakgård. Gränspoliser kom springande och ropade ”terrorister!”,  varpå assistenten kastade sig mellan Halak och poliserna. I flera minuter försökte hon förklara för poliserna både på arabiska och hebreiska att han led av en funktionsnedsättning.

Poliserna fortsatte hävda att Halak bar pistol och avlossade efter flera minuters diskussion sju skott mot honom, varav två träffade bröstet.

Många av manifestationerna som följt har lånat paroller och krav från Black Lives Matter och protesterna mot George Floyds död.

– Vi har demonstrerat varje dag. I USA kommer han som dödade Floyd att få sitt straff. Men här vet vi att de går fria, som vanligt, säger 18-årige Majdi Jamal vid al-Najah universitetet i Nablus i en artikel i DN.

Premiärministern: "En tragedi"

De poliser som avlossade skotten har stängts av från sina tjänster tills vidare. Den dödes familj hävdar att deras hem utsattes för en razzia strax efter dödsskjutningen, och att Iyad Halaks syster misshandlades under husundersökningen, enligt DN.

I söndags uttalade sig Israels premiärminister Benjamin Netanyahu för första gången om händelsen. Han sa att det som inträffade är ”en tragedi” och att händelsen ska utredas:

– Det som hände Iyad Halak är en tragedi. Det här är en man med särskilda behov, autism, som felaktigt misstänktes för att vara terrorist på en väldigt känslig plats, sa Netanyahu.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.