– Barnarbete är vanligt på teodlingar i östra Bangladesh. Sjukdomar, låga löner och undernäring är några anledningar till att barn arbetar.
När hennes mamma dog gifte pappan om sig och flyttade någon annanstans. Sedan dess har tolvåriga Sheuly Munda arbetat med att plocka te tillsammans med sin mormor Belmoni i Srimongol Upazila i distriktet Moulvibazar.
– Jag hade velat fortsätta att gå i skolan men min mormor sa att hon inte hade råd. I stället skulle det vara bättre för familjen om jag kunde tjäna lite pengar, berättar hon medan hon hjälper Belmoni med att få ihop dagens skörd på 20-25 kilo som ger en inkomst på 102 taka om dagen (motsvarande 12 kronor).
På samma odling började 16-åriga Sakhina Munda arbeta med att plocka teblad för två år sedan efter att ha hoppat av sjunde klass.
– Min mamma som är en registrerad arbetstagare på den här odlingen, har tuberkulos och min pappa dog för några år sedan. Så jag måste arbeta här för att vår familj på fyra ska ha mat på bordet, berättar hon.
En femtedel i vissa distrikt är barnarbetare
Precis som andra teplockare arbetar hon minst sju till åtta timmar per dag.
Bangladeshs statistikmyndighet gjorde en studie 2018, finansierad av Unicef, som visade att nästan en femtedel av alla barn mellan 5 och 17 år i teodlingar i distrikten Moulvibazar, Habiganj och Sylhet är barnarbetare. Studien var den första i sitt slag där landets teodlingar ingår.
Enligt studien är det låga löner, undernäring, bristfällig mödravård och sjukvård som leder till att barn tvingas arbeta på teodlingar.
En annan studie visar att barnen på teodlingarna ofta arbetar som ersättare för en familjemedlem eller tillsammans med någon i familjen.
Arbetar som ersättare för föräldrarna
Faisal Ahmmed och Ismail Hossain vid avdelningen för socialt arbete vid Shahjalal University of Science and Technology granskade tearbetares arbetsförhållanden 2016 tillsammans med Internationella arbetsorganisationen, ILO. Då framkom att vissa barn arbetar som ersättare när en förälder inte kan arbeta så att familjen inte förlorar sitt boende, eftersom bostäder endast erbjuds de som arbetar på fälten.
Under högsäsong tillåts barnen arbeta vid sidan av sina föräldrar för att arbetet ska kunna avslutas i tid. Föräldrar tar också med sina barn till arbetet för att kunna nå uppsatta mål eller säkra en högre inkomst.
– Vi vill inte att våra barn ska arbeta. Vi vill skicka dem till skolan. Men hur kan vi ha råd med det när vi inte ens har råd med tre mål mat om dagen, frågar sig Ajit Banerjee, en tearbetare i Barlekha Upazila i Moulvibazar.
Förbjudet enligt nationell lag
Pankaj Kondo, vice ordförande för fackförbundet Bangladesh Cha Sramik, förklarar att enligt nationell lag så får inte barn under 18 år arbeta på teodlingarna, men gör det ofta ändå.
Pojkar gräver kanaler, reparerar trasiga vägar längs odlingarna och tar hand om teplantor. Flickor plockar teblad och lägger dessa i påsar i fabriken, berättar han.
GM Shiblee, ordförande för den lokala avdelningen för teodlarnas förening, Bangladesh Cha Sangsad i provinsen Sylhet, avfärdar det som kommit fram i studierna.
– De har genomfört sina undersökningar utan att kontakta oss, säger han och tillägger att en del som tar jobb på odlingarna använder sig av falska dokument.
Shah Alam som är ordförande för Bangladesh Cha Sangsad uppger först att inga barn arbetar på teodlingarna och när han får höra om studierna säger han att åtgärder kommer vidtas mot dem som anlitar barn.
*Denna artikel har tidigare publicerats av tidningen the Daily Star i Bangladesh.
