Radar

Taxiföretag riskerar konkurs

Taxibranschen är hårt drabbad i den pågående coronakrisen.

Coronaepidemin har slagit hårt mot taxinäringen. En stor del av taxiföretagen riskerar konkurs innan regeringens omställningsstöd träder i kraft den 1 juli, visar en enkät från Svenska Taxiförbundet.

– Regeringens förslag om omställningsstöd för företag är en mycket bra början, men införs för sent. Taxinäringen är en av de branscher som är hårdast drabbad, säger Claudio Skubla förbundsdirektör Svenska Taxiförbundet i ett pressmeddelande.

I enkäten svarar fem av tio taxiföretag att de inte klarar av att vänta in stödet. Det innebär att 3 800 taxiföretag i Sverige riskerar att gå i konkurs.

Stödpaket når inte taxibranschen

Nu finns en oro hos taxiföretagen över vilka effekter det här kommer att få för tillgängligheten efter coronakrisen, inte minst för de samhällsbetalda transporterna såsom färdtjänst, sjuktransport och skolskjuts.

Regeringens stödpaket med lån via Almi, Exportkreditnämnden eller Svensk Exportkredit har inte nått taxibranschen. Taxiföretag stängs också ute från stödpaketet att låna pengar på bank med hjälp av bankens statliga lånegaranti.

– I den mån det går har taxiföretagen aktivt arbetat för att hitta andra intäktskällor sedan krisens början men de ersätter inte de stora intäktsförlusterna. Stöden måste komma ut snabbare till företagen och omfatta fler, säger Claudio Skubla.

Bransch med små marginaler

I Sverige finns drygt 7 600 taxiföretag och 18 700 taxifordon registrerade för yrkesmässig trafik. Nära hälften av verksamheten utgörs av samhällsviktiga transporter, som färdtjänst, skolskjuts och sjukresor.

Under de senaste åren har konkurrensen ökat på den svenska taximarknaden. Branschen utmanas av internationella företag som via mobilappar erbjuder taxitjänster och av svarttaxi som använder sig av sociala medier.

Taxibranschen har över en längre tid haft små ekonomiska marginaler. Rörelsemarginalen i taxiföretag är i snitt mindre jämfört med såväl övriga trafikslag som näringslivet i övrigt.

År 2018 ökade antalet konkurser i taxibranschen till 128 från 88 året före, vilket var ett trendbrott då konkurserna minskade mellan år 2015–2017. En förklaring till detta är den pressade ekonomiska situationen i taxibranschen men också en växande andel svart taxiverksamhet.

Källa: TT/Branschorganisationen Svenska Taxiförbundet

Radar

Gängmedlemmar ska få portas från allmänna platser

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) under en pressträff där nya verktyg i kampen mot de kriminella gängen presenterades.

Åklagare ska kunna förbjuda personer som främjar gängkriminalitet från att vistas på en viss plats. Även om de inte dömts för brott.
– Syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Radar

Superlånga lastbilar ska minska utsläppen

Från 1 december blir det tillåtet med upp till 34,5 meter långa lastbilar på svenska vägar.

Som land nummer två i Europa tillåter Sverige nya superlånga lastbilar, nio meter längre än dagens ekipage. Till följd beräknas utsläppen minska.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

De längre lastbilarna kommer att tillåtas köra på totalt 590 mil statliga vägar samt ett antal kommunala anslutningsvägar. Grafik: Johan Hallnäs/TT

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.