Energi · Hallå där

May-Britt Öhman: Naturen ses som något annat än människorna

May-Britt Öhman är forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala universitet och leder projektet Dálkke: Urfolksperspektiv på klimat.

Vi ställer 5 frågor till May-Britt Öhman som är projektledare för forskningsprojektet ”Dálkke: Urfolksperspektiv på klimat” vid Uppsala universitet. Hon arrangerade i slutet på april ett internationellt seminarium som bland annat handlade om hur stora energiprojekt utgör ett hot mot urfolk.

Berätta, vad handlar projektet om?

– Dálkke betyder ”väder” på lulesamiska. Projektet är ett samarbete mellan Uppsala universitet, LTU samt universitet i Nordamerika och Australien och leds av forskare som själva är urfolk. Fokus är på frågor kring miljö, klimat, teknik. Ambitionen är bland annat att bidra till att etablera forskningsfältet Urfolksperspektiv på klimat, i Sverige och internationellt.

På vilket sätt är urfolk hotade av stora energiprojekt som vindkraft, kärnkraft och solpaneler idag?

– En stor del av energiutvinningsprojekten som skett och sker i dag pågår på urfolks territorier, i Sverige såväl som i resten av världen. Vindkraftverken upptar omfattande områden där renarna inte längre kan beta eller undviker att ens passera.Vindkraftverken är inte fossilfria, de kräver mer stålproduktion, betongproduktion samt så kallade ”innovationskritiska” metaller och mineraler, som också dessa utvinns i stor utsträckning från urfolks territorium. Kärnkraften i Sverige drivs med uran från urfolksterritorium i Australien och Kanada. Även för solceller krävs sådana metaller och mineraler.

Kan du ge något exempel på hur djurlivet eller naturen har påverkats negativt av den här typen av projekt?

– Vad gäller vindkraftverk och renar så finns det studier som visar på omfattande störningar för renskötseln. Sedan krävs skogsavverkning för att kunna etablera vindkraftverken. Det är omfattande områden som används, och det innebär att det försvinner betesland. Vad gäller djurliv är det väl känt att vindkraftverk dödar vissa fladdermöss. Det finns även rapporter om att vindkraft orsakar fågeldöd.
– Vad gäller kärnkraft så behöver man titta närmare på urangruvorna och den omfattande miljöförstöringen de medför. I diskussionen om kärnkraft framkommer detta sällan, utan det är själva driften som diskuteras i Sverige. Här saknas inte studier men det saknas ett intresse att lyfta fram detta perspektiv och vem som drabbas av uranutvinningen.

Hur borde man arbeta för att mildra klimateffekterna istället?

Det handlar inte om ”istället” ifråga om vindkraftverk, kärnkraft och solpaneler, eftersom energiproduktionen från dessa inte är utan klimatpåverkan. Den rika världens produktions- och konsumtionstakt ökar årligen, det enda sättet att minska klimateffekterna är att ställa om till en livsstil som är hållbar. Att bara ersätta en energikälla med en annan och fortsätta i samma riktning hjälper inte.

Vad kan urfolkens perspektiv tillföra som saknas i dagens klimatdiskussion?

– En avgörande och återkommande del från urfolksperspektiv är respekten för och en nära relation till marker och vatten, något som till stor del har gått förlorat i den moderna västerländska livsstilen. Naturen ses som något annat än människorna – som att inte människor skulle vara helt beroende av naturen för sin överlevnad. Det är egentligen väldigt grundläggande och självklara insikter som man vidhåller från urfolk världen över.