Radar

Greenpeace anmäler Preem för vilseledande reklam

Greenpeace anser att Preems annonser var utformade för att likna journalistiska artiklar och reportage, vilket gör det svårt att skilja reklamen Preem betalat för – från redaktionellt innehåll.

Med bilder på gröna skogar, folkkära kändisar och prat om miljö- och klimatfördelar försöker Preem få sin fossila verksamhet att framstå som något bra för planeten, menar Greenpeace som nu anmäler företaget för sin vilseledande reklamkampanj.

Den 15 juni kommer mark- och miljödomstolens beslut om huruvida Preem får tillstånd att expandera sitt oljeraffinaderi i Lysekil, därefter går frågan över till regeringen. Inför beslutet har Preem, enligt Greenpeace, spenderat miljoner på en mycket omfattande, systematiskt vilseledande reklamkampanj i bland annat Dagens Nyheter, Ny Teknik, Lysekilsposten, Expressen, Youtube, och Facebook.

–  Mitt i en skenande klimatkris har Preem använt fula knep och lagt miljontals kronor på att försöka få sin fossilverksamhet att framstå som en miljö- och klimatgärning. Sanningen är att Preem vill öka koldioxidutsläppen med en miljon ton, göra Preemraff i Lysekil till Sveriges enskilt största utsläppskälla och hindra Sverige från att leva upp till våra klimatmål. Det är oetiskt, otillåtet och oförsvarbart, säger Isadora Wronski, Sverigechef på Greenpeace i ett pressmeddelande.

"Anspelar på människors rädslor"

Enligt Gustav Martner, kreativ chef för Greenpeace i Norden, strider reklamkampanjen mot god marknadsföringssed och bryter mot marknadsföringslagen på en mängd punkter, och är ett av de värsta exemplen på greenwashing han sett i Sverige.

– När vi började granska i detalj hur mycket Preem medvetet grönmålat, försökt förstärka konflikter mellan olika grupper i samhället och till och med anspelat på människors rädslor för krig blev jag chockad. Att ett företag har mage att göra så här och att ansvariga myndigheter inte stoppat dem är inte värdigt vår demokrati, säger han.

Enligt EU kommissionens vägledning om otillbörliga affärsmetoder, bör ordval, bildspråk och den övergripande produktpresentationen i en reklamkampanj (d.v.s. layout, färgval, foton, bilder, ljud, symboler eller märkningar) beaktas i sin helhet.

Greenpeace anser att det är tydligt att helhetsintrycket i Preems reklamkampanj har vilselett allmänhet och beslutsfattare.

Har fällts tre gånger

Tidigare i veckan anmälde Greenpeace Preems reklamkampanj till Reklamombudsmannen och Konsumentverket, med kravet att Konsumentombudsmannen Cecilia Tisell stoppar Preems greenwashing.

Reklamombudsmannen (RO) svarade att de inte kan ta sig an Greenpeace anmälan eftersom den är för “komplicerad och av teknisk karaktär”. De anser istället att Konsumentverket ska agera.

Greenpeace, vars anmälan bestod av 79 olika reklamenheter, kommer nu istället att skicka in separata anmälningar av varje enhet som kampanjen består av till Reklamombudsmannen för enskild prövning.

Preem har hittills fällts tre gånger i Reklamombudsmannens opinionsnämnd, senaste gången 6 maj 2020. Konsumentverket har ännu inte svarat om tillsynsärende kommer inledas.

Radar

Kultur på recept ger bättre psykisk hälsa

Några av deltagarna i Kultur på recept fick testa att dreja.

Människor med depression eller långvarig smärta mår bättre efter att ha deltagit i kulturaktiviteter tillsammans med andra människor. Det visar en ny studie från Jönköpings universitet.

Visste du att sjukskrivna kan få kulturaktiviteter på remiss från vården? Så kallad kulturunderstödd rehabilitering eller Kultur på recept kan användas för att behandla personer med psykisk ohälsa som stressproblematik, ångest, depression eller vid långvarig smärta.

I en studie där 400 personer deltog erbjöds hälften Kultur på recept och hälften fungerade som kontrollgrupp. Deltagarna i kulturgruppen fick träffas under tio veckor vid två tillfällen i veckan i grupper om 6–9 personer, för att göra någon form av kulturaktivitet tillsammans. Det rörde sig till exempel om att sjunga, spela teater eller testa olika hantverk som måleri. 

– Kulturaktiviteterna bidrar till att deltagarna utmanar sig själva, att bara ses för en ”fika” räcker inte för att få till stånd en förändring. Träffarna är lustfyllda och det sociala sammanhanget behövs för att våga gå utanför sin trygghetszon, vilket i sin tur bidrar till deras utveckling, säger Paula Bergman, doktorand på Hälsohögskolan vid Jönköpings universitet.

En av deltagarna berättar om att testa att dreja, i en intervju på Jönköpings universitets hemsida.

– Jag tänkte bara ”hur ska det här gå, det här kommer inte jag och klara”, men sen när jag väl var där första gången vill jag bara tillbaka. Jag vill göra det igen, det var skitkul. […] Man känner att man klarar av någonting, det är ju jättebra för självkänslan liksom.

Störst effekt hos deprimerade

Efter sex och tolv månaders behandling hade den psykiska ohälsan minskat hos deltagarna i kulturaktiviteter jämfört med kontrollgruppen. Stört effekt syntes hos personer med depression.

– Studien visar att det ger resultat, det betyder mycket för de här personerna att få vara med i ett sammanhang. Det är därför viktigt att fler får möjlighet att delta i kultur på recept som ett alternativ eller komplement till sin konventionella sjukvård, säger Paula Bergman.

Aktiviteterna kräver inte prestation, och är frivilliga. Behandlingen fungerar även arbetsförberedande i bemärkelsen att deltagarna behöver passa tider, träffa nya människor och besöka nya platser.

Sex regioner ingick i studien: Region Jönköpings Län, Region Östergötland, Region Kalmar Län, Region Uppsala, Region Blekinge samt delar av Västra Götalandsregion.

Motivation och självkänsla stärks

Parallellt testar och utvärderar Region Skåne metoden i ett forskningsprojekt som pågår fram till sommaren 2024. Några exempel på kulturaktiviteter som erbjuds patienterna är stadsvandringar, gemensam högläsning och konserter på Malmö Opera.

Resultaten är hittills goda, menar Anita Jensen, kultur -och hälsostrateg vid Kompetenscentrum primärvård som leder forskningsprojektet inom Region Skåne.

– Vi kan genom vår forskning se att motivation och välbefinnande samt den positiva självkänslan stärks hos deltagarna liksom sociala relationer och samhörighet till samhället, säger hon i en intervju på den nationella kunskapsplattformen Mötesplats social innovation.

Kultur på recept är ett bra komplement till medicinsk behandling av psykisk ohälsa, menar Sofia Carlin, leg. psykolog och specialist i klinisk psykologi, som också deltar i Region Skånes projekt.

– En fara är att vården behandlar onödigt många medicinskt och därmed gör normala känslor och reaktioner sjukliga i onödan. Vården behöver fler verktyg och här är Kultur på recept ett bra komplement, säger hon och fortsätter.

– Det man bland annat behöver göra för patienter med psykisk ohälsa, vilket Kultur på recept gör, är att hjälpa patienterna hitta nya beteenden och rutiner. Dessa rutiner och aktiviteter behöver vara kravlösa, sociala och meningsfulla, säger Sofia Carlin.

En fördel är att verktyget Kultur på recept tar patienterna ut från vårdcentralen, menar Yvonne Lindberg, Leg kurator och rehabkoordinator.

– För vissa patienter var vi annars de enda som såg dem. Vi ser att Kultur på recept-deltagarna fått nya kontakter och intressen. Att de har hittat tillbaka till lust och glädje. Deras behov av vårdkontakt har minskat. Det blev ett steg vidare där patienterna hamnar i ett nytt sammanhang och bryter sin sociala isolering, säger hon.

Radar

Vårt kollektiva självbedrägeri kring djur

Är det inte dags att vi slutar med vårt kollektiva självbedrägeri och istället är ärliga mot oss själva? Det går inte att undgå våld och lidande i djurindustrin, oavsett hur många kontroller som utförs, skriver Martin Smedjeback, ordförande i Save Movement Sverige.

Såg du på TV4-nyheterna måndagen den 4 december? I så fall kunde du se kycklingar som slungades omkring på rullband i en gigantisk maskin och klämdes till döds. Skadade och sjuka kycklingar lämnades i backar där de åt på varandra. Det var Djurrättsalliansen som hade filmat med dold kamera inne på en av Kronfågels kläckerianläggningar. Om du är som de flesta så mådde du illa av att se bilderna. Kanske du till och med bytte kanal för att du inte ville se det? Reaktionerna visar att vi bryr oss om djur och lidandet de utsätts för. 

Kronfågels VD Fredrik Strømmen säger om bilderna: ”Så det jag ser här är någonting som absolut inte följer våra rutiner.” Det är som det alltid brukar låta när djuren plågas i Sveriges djurfabriker. Det är enskilda undantag som ska åtgärdas snabbt — vill de få oss att tro. ”Jag och alla våra medarbetare har ju djurvälfärd som första prioritet och högsta mål” säger också Kronfågels VD. Är det någon som fortfarande tror på detta? Jag tror att många av oss konsumenter VILL så gärna tro det eftersom vi inte gärna ändrar våra vanor. Därför är vi extra lättlurade när det gäller påståenden som dessa. 

Men är det inte dags att vi slutar med vårt kollektiva självbedrägeri och istället är ärliga mot oss själva? Det går inte att undgå våld och lidande i djurindustrin, oavsett hur många kontroller som utförs. När vi betraktar kännande varelser som en produkt (dessutom billig) som ska framställas i snabb takt för högsta profit så leder det med säkerhet till stort lidande. Vi har alla en moralisk plikt att granska hur djuren behandlas i djurindustrin eftersom det är vi som stödjer den med våra inköp.

Sanningen är endast några googlingar borta. När du har sett hur djuren har det så fråga dig: stämmer detta överens med dina värderingar? Om inte så är det dags att öppna dörren för en ny kulinarisk värld – alla fantastiska smaker och former från växtriket! Mycket av det känner du redan igen, men du kan få en chans att testa nya växtbaserade produkter och recept som inte har en stark bismak av lidande och död.