Krönika

Från vilda hönor till en storskalig industri

Det började säkert ganska oskyldigt i mänsklighetens historia. Det fanns vilda hönor som levde nära människor. Någon gång då och då tog en människa ett par ägg från hönor som extra proteintillskott vid perioder då det fanns lite att äta.

Sedan var det någon annan som kom på att kanske ska vi mata hönorna så kommer vi att ha dem nära oss. På det viset kan vi ta deras ägg på en mer kontinuerlig basis. Så fortsatte det säkerligen under tusentals år med några hönor som levde vid många människors hus.

På 1500-talet i Sverige började man avla på hönor. De hönor som lade flest och störst ägg valdes ut och reproducerades vidare. Från att ha lagt runt 20–30 ägg om året så har avel gjort att i dag lägger varje höna runt 300 ägg per år. Denna tiodubbling innebär en enorm påfrestning på kroppen.

På 1900-talet var det antagligen någon som tänkte att om vi kan göra bilar på löpande band så kan vi säkert få fram ägg på liknande sätt. Storskaligt, snabbt och effektivt var industrialiseringens ledord. Man skalade upp äggproduktionen och byggde stora byggnader där hönorna spärrades in. Från att ha levt i en semi-fri tillvaro pickandes ute vid ett hus blev nu hönan instängd på livstid i ett trångt utrymme.
 
När jag tidigare i maj besökte en äggfabrik i Dalarna fick jag med egna ögon se det fruktansvärda slutresultatet av människors industrialisering av djurs kroppar och liv.

Ammoniaklukten slog emot mig redan på utsidan av byggnaden. När jag kom in var det synen som tog över. Rad efter rad med små burar staplade på varandra. De var så många så att jag inte ens såg slutet av burarna. I varje bur trängdes flera individer. Enligt lagen behöver de inte ha mer yta än storleken på ett A4-papper per individ.

Enligt den svenska djurskyddslagen ska djur som vi använder för mat ha möjlighet att utföra sina naturliga beteenden. Vilken chans tror du att de har till detta under dessa omständigheter? Jag såg äggen från hönorna liggande på löpande band under burarna. Även hönorna i så kallade frigående system lever en hemsk tillvaro sammanpressade i stora hangarer tillsammans med tusentals andra. Hönor är naturligt anpassade att leva i flockar med endast 20–30 individer vilket gör dem enormt stressade när de måste vara så många på en begränsad yta.
 
I dag äter de flesta slentrianmässigt kokta eller stekta ägg, eller köper något bakverk med ägg i. De kanske gör det av vana, smak eller för att de tror att kroppen mår bra av det. Få är nog de som stannar upp och verkligen tänker på var ägget kommer ifrån trots att hönorna är bland de djur som har det värst inom djurindustrin.

Kanske borde det införas ett slags konsumentkörkort? Det skulle kräva att man har sett var maten kommer ifrån. För att få äta en äggmacka skulle varje konsument vara tvungen att besöka en äggfabrik för att se några av de fängslade hönorna i ögonen. Efter det skulle hon få ta ställning till om hon fortfarande skulle välja äggmackan eller en vegansk variant. Min förhoppning är att då skulle den svenska äggdustrin med miljoner fängslade hönor på sikt reduceras till intet.

Mer tid för att redigera videor till min Youtube-kanal.

Saknad över att inte få träffa andra djurrättsaktivister.