– Han vet helt enkelt inte vad han ska göra, hans första instinkt är att vara tuff, säger professor Dennis Goldford.

USA:s president Donald Trump hotade under natten mot tisdagen, svensk tid, med att sätta in militären i de städer som den senaste veckan har skakats av protester, som bitvis har urartat i plundring och bränder.

– Det är farliga och sorgliga tider i USA just nu. Och vi har ett nationellt ledarskap som mindre än halva befolkningen litar på, säger Dennis Goldford, professor i statsvetenskap vid Drake University i Des Moines i Iowa.

"Tuff och stark"

Han tror att Trumps hot är ett resultat av en människosyn där man antingen är den dominante eller den undergivne. Och vem Trump vill vara råder det ingen tvekan om.

– Vid ett antal händelser utom hans kontroll, oavsett om det är pandemin eller den här situationen med de här protesterna, så vet han helt enkelt inte vad han ska göra. Hans första instinkt är att göra utspel om att du måste vara tuff och stark.

En lag med anor från 1878, den så kallade Posse Comitatus Act, förbjuder armén och flygvapnet från att sättas in för brottsbekämpande åtgärder inom landet. Men en annan lag, Insurrection Act of 1807, ger presidenten rätt att använda soldater vid exempelvis civil oordning.

– Det är enklare att hota än att genomföra det. Jag är ingen expert på just den här lagen, men min förståelse är att delstaternas guvernörer måste bjuda in militären. Och jag ser inte att guvernörerna i Minnesota, New York, Kalifornien eller Illinois skulle göra det, säger Chris Galdieri, statsvetare vid Saint Anselm College i New Hampshire.

Satsar på styrka

Galdieri säger att Trumps hantering av situationen går stick i stäv med hur ledare brukar reagera vid oroligheter, att man försöker att köpa sig tid och lugna situationen. Trumps agerande och hot riskerar snarare att elda på missnöjet.

– Många är oroliga över att någon kommer att hämta vapen och skjuta mot demonstranterna. Det verkar som att president Trump aktivt försöker att förvärra situationen, snarare än att förbättra den, säger han.

Frågan är också hur amerikaner ser på hotet. Är det tillräckligt många som ser en risk för anarki och kaos på gatorna, som i så fall ger sitt stöd åt ”en stark ledare”?

– Det är vad Trumpkampanjen kommer att satsa på, att han inte alltid är så finkänslig men att man ibland måste vara tuff för att göra rätt sak för landet. Eller så kan folk börja se honom som ute på djupt vatten, att han inte har en aning om vad han håller på med, säger Dennis Goldford.

Chris Galdieri konstaterar att det är lång tid kvar till valet och att mycket kan hända, men att situationen ser värre ut för Trump nu än den gjorde i februari – innan pandemi, ekonomisk kris och oroligheter drabbade USA.

– Jag misstänker att han tror att det här är en styrkedemonstration. Men jag tror inte att det är så de flesta amerikaner ser det, säger han och fortsätter:

– Det påminner mig om valet 1968, när det var en spridd oro som inte hjälpte Demokraterna som satt vid makten. Även om president (Lyndon B) Johnson inte var aktuell för omval så sågs Demokraterna som partiet som var ansvarigt för allt som hände. Samtidigt framstod Richard Nixon, tidigare vicepresident, som en röst för stabilitet och förnuft. Den parallellen känns relevant nuförtiden.

"Väldigt farlig situation"

Hur stor är då risken att soldater verkligen kommer att patrullera gatorna? Svårt att säga, enligt Goldford.

– Presidenten har alltid varit något av en demagog. Han kan vilja utmåla det här som en attack mot amerikanska institutioner. Det är därför han fortsätter att framställa demonstrationerna som en komplott från radikala på vänsterkanten. Men om vi pratar om soldater på gatorna blir det en väldigt farlig situation.

Chris Galdieri ser också en risk att USA:s regerings position utomlands försvagas.

– För ett rivaliserande land, som letar efter chanser att öka sitt inflytande, så är det här en gåva – då USA:s statsöverhuvud gör narr av sig själv och absolut inte kan hantera pandemin, depressionen och utbredda oroligheter. Om jag vore Ryssland, Kina eller för den delen ett land som Australien, skulle jag fundera på hur jag kunde använda den här situationen till min fördel.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.