Radar

Odlar potatis i väntan på att Everest öppnar

Det finns gott om plats på Mount Everest den här klättringssäsongen.

Det har gått 67 år sedan den första bestigningen av världens högsta berg. Men i år har coronapandemin satt stopp för klättringen på Mount Everest. Guiden Sonam Tshering odlar potatis i stället.

Den 29 maj 1953 var nepalesen Tenzing Norgay och nyzeeländaren Edmund Hillary först med att officiellt nå Mount Everests topp. Men 67 år senare är det betydligt lugnare på berget. Nepal har stoppat alla expeditioner och Kina utfärdar bara tillstånd för sina medborgare – och en grupp kinesiska lantmätare ska nyligen ha nått toppen.

För de sherpor som arbetar som guider har beslutet förstås inneburit brist på arbete och stor oro för framtiden. Omkring 200 000 människor jobbar med bergsturismen i Nepal, enligt landets turismmyndighet. Pandemin bröt ut när de som allra bäst höll på att förbereda sig inför den vanligtvis hektiska klättringssäsongen mars–maj.

Sherpan Sonam Tshering har tvingats återvända hem till sin by Sibuje där han odlar potatis, korn och vete på en liten bit land för att bidra till försörjningen.

– Men vi kan bara odla så att det räcker för att mätta familjen i ett par månader, säger han.

Förhoppningen är att klättrarna ska kunna komma tillbaka till höstsäsongen, september-november. Den brukar dock inte vara lika populär bland de som vill bestiga världens högsta berg.

Mount Everest

Mount Everest är ett bergmassiv i Himalaya på gränsen mellan Nepal och Tibet. Det är världens högsta berg, som mäter 8 848 meter över havet.

Bestegs för första gången 1953 av Tenzing Norgay från Nepal och Edmund Hillary från Nya Zeeland.

Radar

Miljöpartiets nya språkrör: Utred basinkomst nu

Om AI tar jobben kan det behöva införas en basinkomst.

Articifiell intelligens (AI) kan göra att många människor förlorar jobben. Och om det sker kan basinkomst behöva införas. Det säger Miljöpartiets nyvalda språkrör Daniel Helldén i Ekots lördagsintervju.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Radar

Norsk enighet om havsmineraler: ”Pinsamt”

Norge har sedan länge stor olje- och gasverksamhet i havet.

Bred politisk enighet har nåtts om att öppna upp Norges havsbottnar för mineralexploatering. Landet skulle därmed bli ett av de första i världen med sådan verksamhet, och miljöorganisationer dömer ut beslutet som ”pinsamt”.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.