Två tunga paket förs fram av EU-kommissionens klimatansvariga på en presskonferens i Bryssel.

Det ena är en EU-gemensam livsmedelsstrategi som kallas ”gård till gaffel” (farm to fork i sin engelska version). Det andra är en strategi för att öka den biologiska mångfalden på land, i sjöar och hav.

Båda är viktiga delar för att förverkliga EU-kommissionens ”gröna giv”, med målet att skapa en klimatneutral union till år 2050.

Att coronaepidemin kommit emellan är något som snarare förstärker än försvagar behovet, anser kommissionen.

– I dessa tider när världen kämpar mot en pandemi så måste vi också tänka på hur vi stärker vår motståndskraft, säger klimatansvarige förste viceordföranden Frans Timmermans.

– Det här ger en möjlighet för Europas jordbrukare, fiskare och livsmedelsproducenter att bli världsledande när det gäller hållbarhet, hävdar hälsokommissionären Stella Kyriakides.

Förslag att vänta

Strategierna innehåller löften om en rad konkreta förslag under kommande år, exempelvis om utökad ursprungsmarkering på förpackningar och bättre information om näringsinnehåll.

Kommissionen vill också skydda minst 30 procent av all mark och allt vatten i EU. Användandet av diverse bekämpningsmedel, gödningsmedel och antibiotika ska minskas med hälften.

De förslag som kommer ska i sedvanlig ordning behandlas av EU:s medlemsländer och EU-parlamentet. De svenska ledamöterna gör mestadels tummen upp.

– En bra utgångspunkt för att ta steg vidare, säger Fredrick Federley (C).

–Här pratar kommissionen om 50 procents reduktion av bekämpningsmedel inom jordbrukssektorn. Det är ett jätteskifte, tycker Jytte Guteland (S).

Kritik mot metoden

På Lantbrukarnas riksförbund (LRF) tycker man att det är bra att EU, i och med förslagen, tagit stora steg framåt för att genomföra flera förbättringar som Sverige redan jobbat med i 30–40 år. Å andra sidan, menar de, verkar det inte som att EU har dragit lärdom av de erfarenheter som Sverige har inhämtat under åren.

– Flera av förslagen är bra men metoderna som föreslås är inte särskilt lyckade. De föreslår vägar framåt där vi i Sverige redan trampat och lärt oss att de inte är framkomliga, säger LRF:s hållbarhetsexpert Jens Berggren.

Enligt honom kommer man längre och snabbare med hållbarhetsarbete om man jobbar med incitament som kompetenshöjande åtgärder för att få med producenterna på gräsrotsnivå.

– Förslaget från EU är att trycka ner hållbarhet uppifrån genom lagstiftning, säger Berggren till TT.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.