Radar

EU-hopp om tillväxt från gård till gaffel

Användningen av kemiska växtskyddsmedel ska minska enligt förslaget om livsmedelsstrategi från EU.

Vinsten ska bli såväl ekonomisk som klimat- och hälsomässig, hoppas EU-kommissionen i sin nya ”gård till gaffel”-strategi för livsmedelsproduktionen. Allt från bättre innehållsdeklarationer till minskad antibiotikaanvändning och ökat skydd av land och hav utlovas fram till 2030.

Två tunga paket förs fram av EU-kommissionens klimatansvariga på en presskonferens i Bryssel.

Det ena är en EU-gemensam livsmedelsstrategi som kallas ”gård till gaffel” (farm to fork i sin engelska version). Det andra är en strategi för att öka den biologiska mångfalden på land, i sjöar och hav.

Båda är viktiga delar för att förverkliga EU-kommissionens ”gröna giv”, med målet att skapa en klimatneutral union till år 2050.

Att coronaepidemin kommit emellan är något som snarare förstärker än försvagar behovet, anser kommissionen.

– I dessa tider när världen kämpar mot en pandemi så måste vi också tänka på hur vi stärker vår motståndskraft, säger klimatansvarige förste viceordföranden Frans Timmermans.

– Det här ger en möjlighet för Europas jordbrukare, fiskare och livsmedelsproducenter att bli världsledande när det gäller hållbarhet, hävdar hälsokommissionären Stella Kyriakides.

Förslag att vänta

Strategierna innehåller löften om en rad konkreta förslag under kommande år, exempelvis om utökad ursprungsmarkering på förpackningar och bättre information om näringsinnehåll.

Kommissionen vill också skydda minst 30 procent av all mark och allt vatten i EU. Användandet av diverse bekämpningsmedel, gödningsmedel och antibiotika ska minskas med hälften.

Foto: Virginia Mayo/AP/TTEU:s klimatansvarige förste viceordförande Frans Timmermans
Foto: Virginia Mayo/AP/TTEU:s klimatansvarige förste viceordförande Frans Timmermans. Foto: Virginia Mayo/AP/TT

De förslag som kommer ska i sedvanlig ordning behandlas av EU:s medlemsländer och EU-parlamentet. De svenska ledamöterna gör mestadels tummen upp.

– En bra utgångspunkt för att ta steg vidare, säger Fredrick Federley (C).

–Här pratar kommissionen om 50 procents reduktion av bekämpningsmedel inom jordbrukssektorn. Det är ett jätteskifte, tycker Jytte Guteland (S).

Kritik mot metoden

På Lantbrukarnas riksförbund (LRF) tycker man att det är bra att EU, i och med förslagen, tagit stora steg framåt för att genomföra flera förbättringar som Sverige redan jobbat med i 30–40 år. Å andra sidan, menar de, verkar det inte som att EU har dragit lärdom av de erfarenheter som Sverige har inhämtat under åren.

– Flera av förslagen är bra men metoderna som föreslås är inte särskilt lyckade. De föreslår vägar framåt där vi i Sverige redan trampat och lärt oss att de inte är framkomliga, säger LRF:s hållbarhetsexpert Jens Berggren.

Enligt honom kommer man längre och snabbare med hållbarhetsarbete om man jobbar med incitament som kompetenshöjande åtgärder för att få med producenterna på gräsrotsnivå.

– Förslaget från EU är att trycka ner hållbarhet uppifrån genom lagstiftning, säger Berggren till TT.

Gård till gaffel

Livsmedelsstrategin Gård till gaffel är en nyckelkomponent i EU:s gröna giv, en färdplan med åtgärder som ska främja ett effektivt utnyttjande av resurser genom en omställning till en ren, cirkulär ekonomi och återställa förlorad biologisk mångfald och minska föroreningarna.
I kombination med kommissionens strategi för biologisk mångfald sätts en rad nya målsättningar, främst till år 2030. Bland exemplen finns:
* Användandet av bekämpningsmedel och antibiotika ska minskas med 50 procent.
* 25 procent av all jordbruksmark ska användas för ekologisk odling.
* Matavfallet per capita ska halveras.
* Tre miljarder träd ska nyplanteras.
* Minst 2 500 mil av floder och älvar ska återställas i naturligt skick.
Källa: EU-kommissionen.

Sagt och tyckt om gafflar och mångfald

”Att ta hand om miljön är som att betala hyran. Gör man inte det har man till slut ingenstans att bo. Vi hade förstås velat vara ännu mer ambitiösa men flera av våra viktigaste krav som att skydda mer natur och att fasa ut kemiska växtskyddsmedel finns med”, säger svenske EU-parlamentsledamoten Pär Holmgren (MP) i ett uttalande.
”Självklart är det efterlängtat att EU-kommissionen genom den nya strategin för arbetet till 2030 ökar EU:s ambitioner. Men kommissionen måste förstå att medlemsländerna har olika system för naturförvaltning som är olika effektiva. Att öka mängden skyddade områden är viktigt, men att skydda rätt områden på rätt sätt är viktigare”, konstaterar kollegan Karin Karlsbro (L).
”EU-kommissionen verkar vara för feg för att ens försöka få slut de få miljoner som går till EU-sponsrad köttreklam, för att inte tala om de miljarder som stöder överproduktionen av kött”, anser Marco Contiero från miljöorganisationen Greenpeace.
”En milsten på EU:s väg mot hållbara livsmedelsproduktion och konsumtion. Konsumenter borde inte längre få missledas av att sockerfyllda mellanmål och yoghurtar utpekas som hälsosamma”, skriver Monique Goyens från konsumentorganisationen Beuc.
”Nationella ledare måste stödja de här förslagen och leda samhället ur de pågående klimat- och mångfaldskriser som hotar vår hela existens”, tycker Ariel Brunner från fågelskyddsgruppen Bird Life Europe.

Radar

Gängmedlemmar ska få portas från allmänna platser

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) under en pressträff där nya verktyg i kampen mot de kriminella gängen presenterades.

Åklagare ska kunna förbjuda personer som främjar gängkriminalitet från att vistas på en viss plats. Även om de inte dömts för brott.
– Syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Radar

Superlånga lastbilar ska minska utsläppen

Från 1 december blir det tillåtet med upp till 34,5 meter långa lastbilar på svenska vägar.

Som land nummer två i Europa tillåter Sverige nya superlånga lastbilar, nio meter längre än dagens ekipage. Till följd beräknas utsläppen minska.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

De längre lastbilarna kommer att tillåtas köra på totalt 590 mil statliga vägar samt ett antal kommunala anslutningsvägar. Grafik: Johan Hallnäs/TT

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.