Radar

Ekologisk odling rekordhög

Intresset för ekologisk odling ökar i världen.

Ekologisk odling ökar stadigt i världen, en trend som hållit på sedan flera år tillbaka. Även efterfrågan på och försäljningen av ekologiskt odlad mat ökar. Men fortfarande är en mycket liten del av all odlingsmark ekologiskt odlad.

Den ekologiska odlingen har ökat nästan varje år sedan 1999 då 11 miljoner hektar odlades ekologiskt. Nu är den rekordhög, med 71,5 miljoner hektar, enligt Naturskyddsföreningen. 

Ungefär hälften av den ekologiskt odlade jordbruksmarken ligger i Australien, där ekoodling har förespråkats sedan länge.

Men trots ökningen är fortfarande bara 1,5 procent av världens odlingsmark ekologiskt odlad. Och bara 16 länder i världen odlar ekologiskt på mer än 10 procent av sin jordbruksmark. Ett av de länderna är Sverige, här är ungefär 20 procent av jordbruksmarken ekologiskt odlad.

Typiske ekobonden från Indien

Regeringens mål är att 30 procent av åkerarealen ska vara ekologiskt odlad till år 2030. Naturskyddsföreningen går längre än så, deras rekommendation är att 50 procent av åkerarealen ska vara ekologisk till 2030.

Det finns 2,8 miljoner ekoodlare i världen. Den typiska ekobonden, enligt Naturskyddsföreningen är från Indien, där drygt 1,1 miljoner bönder odlar ekologiskt. På andraplats kommer Uganda med 210 000 ekoodlare och i Etiopien finns det 204 000 som odlar ekologiskt.

De flesta av världens ekoodlare är småbrukare som odlar ekologiskt för att försörja sig och sina familjer, och säljer sina grödor lokalt. Många väljer att odla ekologiskt för att kunna ge familjen mat utan att bekämpningsmedel finns kvar på grödorna.

Marknaden för ekologisk odling 

Världshandeln med ekologiskt odlade grödor slog rekord år 2018, och uppgick för första gången till mer än 100 miljarder amerikanska dollar. 

Den största marknaden för ekologiska produkter finns i USA, följt av Tyskland och Frankrike.
Men om man ser i förhållande till antalet innevånare, så handlas det mest ekologiskt i Schweiz och Danmark (båda med 312 Euro per person), med Sverige (231 Euro per person) på en tredjeplats. 
Källa: Naturskyddsföreningen

Radar

Miljöpartiets nya språkrör: Utred basinkomst nu

Om AI tar jobben kan det behöva införas en basinkomst.

Articifiell intelligens (AI) kan göra att många människor förlorar jobben. Och om det sker kan basinkomst behöva införas. Det säger Miljöpartiets nyvalda språkrör Daniel Helldén i Ekots lördagsintervju.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Radar

Norsk enighet om havsmineraler: ”Pinsamt”

Norge har sedan länge stor olje- och gasverksamhet i havet.

Bred politisk enighet har nåtts om att öppna upp Norges havsbottnar för mineralexploatering. Landet skulle därmed bli ett av de första i världen med sådan verksamhet, och miljöorganisationer dömer ut beslutet som ”pinsamt”.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.